Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet, februari - Några ytterligare upplysningar till besvarande af frågan om billiga jernvägar och deras trafikförmåga. Af L. J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 i hvardera riktningen, så skulle den alltså rikligen tillfredsställa
våra behof till och med på landets mest trafikerade linier.
»Den smalspåriga banan mellan Antwerpen och Gent (3 fot ti
tams spårvidd) har trafikerats sedan 1847. — Dess längd är 6 } mil,
dess båda ändpunkter äro stora fabriks- och handelsstäder med öfver
100,000 invånare; de öfriga stationerna hafva hvardera 2—5,000
invånare, och trakten på båda sidor om banan är en af de bäst befolkade
i Europa. På denna bana gå dagligen 8 tåg i hvardera riktningen.
Tågens hastighet är större än på de själländska banorna och afgifterna
betydligt lägre, och likväl var inkomsten lika stor på båda banorna,
men öfverskottet på Antwerpen—Gentbanan långt större, då denna i
en följd af år varit mellan 6 och 8 procent, medan den vestsjälländska
banan endast gaf 4 till 5 procent.
1 Tyskland hafva redan i en följd af år flera smalspåriga jernbanor
varit med fordel trafikerade, och anläggandet af flera nya är påtänkt.
En komité af jernvägsingeniörer har nyligen på samtliga tyska
jern-vägsstyrelsers vägnar afgifvit ett officielt betänkande om smalspåriga
banors ändamålsenlighet och deri uttalat, att de kunna byggas långt
billigare ån lätta bredspåriga banor; att de egna sig lika vål för
personsom för godstransport, af ven för större hastighet ån 3 mil i timmen.
Som passande spårvidd förordas dels 1 meter (3 fot 4 t.) dels | meter,
(2 fot 6 tum) kurvor af minst 80 meters radie och sluttningar i ett
forhållande af 1 till 25 förklaras vara användbara, men mindre radier
och brantare sluttningar afrådas. Komitén förordar i synnerhet
smalspåriga banors användning på sådana ställen, der godstransporten ieke
är särdeles 9tor och der endast banans ena ändpunkt står i förbindelse
med en bredspårig stambana, och framhåller i synnerhet, att de böra
byggas och drifvas billigt, för att rätt kunna svara mot ändamålet.
Afven i andra verldsdelar har det smalspåriga jernvägssystemet
funnit vidsträckt användning. I Queensland (Australien) äro 48 mil
sådana banor i full gång och 60 mil under bygnad. I Canada är
en 60 mil (400 engelska mil) lång smalspårig jernbana under bygnad,
och i Ostindien har eu sådan bana redan i flera år varit trafikerad.
Om Queenslandsbanan berättas, att på den på kunna tolf timmar
befordras 8,000 centner gods och 800 passagerare, och att man genom
att lägga dubbla spår skulle kunna befordra 6 gånger så mycket.
På alla dessa banor har det visat sig, att man med fullkomlig
säkerhet kan köra 30—40 engelska mil (4J till 6 sv. mil) i timmen,
men vanligtvis köres endast med en hastighet af 2 till 3} svenska
mil i timmen. — Vi tro att följande yttrande af öfveringeniör
Fitzgibbons om Que»»«landbanan också kan tillämpas på våra
förhållanden:
»Vi hafva ansett det lämpligt, att först sörja för våra nuvarande
behof genom att infora ett jernbansystem som passar för våra
tillgångar, och aU öfverlemna åt våra efterkommande att göra mera, när
deraf göres behof. — Detta tro vi vara bättre än att efterlemna
åt dem en skuld genom att inlåta oss på företag, hvilkas framtida
värde är tvifvelaktigt, medan deras närvarande olägenheter äro säkra.
Hade vi bygt bredspåriga banor, skulle derigenom ökade kostnader
hafva hindrat anläggandet af banor inuti landet, och en stor oproduktiv
Frnmtiden. Band 5. 1 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
