Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet, februari - Anmälningar - Klemming, G. E., Sveriges dramatiska litteratur till 1863. Af C. S—e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i anledning af den öfver Byssarne vunna oförlikneliga segern,
uppförd t i konungens vinterqvarter vid Lais slott Carlsdagen 1701»,
och längre fram påträffa vi de odödlige mästarne Hölberg (Den
politiske kannstöparen, 1729), Moliérej (Tar tuffe, 1731), Corneille
(Le Cid, 1740), Voltaire (Uindiscret, 1747), Calderon (Den värdige
medborgaren, 1789), Kotzebue (De okände, 1791), Goethe (Stella,
1794), Shakspeare (en scen ur Coriolanus, 1796) samt Schiller
(Böfvarébandet, 1799).
Man erfar en känsla af egendomligt behag, då man vid
öfver-skådandet af originalarbetena slutligen upptäcker för första gången
den tredje Gustafs namn. Det är 1773, då han uppgjorde planen
till Wellander8 opera Thetis och Pelée. Ifrån detta år märker man
huru de fosterländska sånggudinnorna allt närmare nalkas sin
konungslige beskyddare, till dess de snart i hans krona infläta sina
lagrar. Under årtiondet 1773—1782 hade svenska scenen att
framvisa sådana snillen som Gyllenborg, Oxenstjerna, Kellgren, Lidner,
Hallman och Kexél, och det dramatiska elementet hos sjelfve
Bell-man antog ock stundom dramatisk form. Af de rika blomster,
som då prydde den svenska parnassen, kunde man ana att
sommaren var nära, och ännu i dag, då vi vilja upplifva den svenska
dramatikens skönaste minnen, älska vi att uppsöka den tid, då
den krönte dramaturgen frammanade på scenen »ädla skuggor och
vördade fäder», och då våra blickar njuta af deras åsyn, tro vi
oss vara berättigade att af den svenska dramatikens flydda
solskensdagar ana att ännu en gång, då tiden gjort sitt kretslopp,
skola en ny vår och en ny sommar åter inbryta. Och om äfven
vår dramatiska litteraturs dyrbaraste skatter måste sökas ibland de
öfversättningar som innevarande århundrade har att uppvisa, så
har det dock äfven gifvit oss originalarbeten af så beundransvärd
skönhet som Leopolds Virginia, Beskows Thorkel Knutsson,
Böije-sons Erik XIV m. fl. Så må vi då ega skäl att hoppas, att de
skönaste bladen i den svenska dramatikens historia ännu icke blifvit
skrifna, men redan nu är hon dock väl förtjent af vår
uppmärksamhet, och forskaren på detta område skall förvisso icke glömma
att erkänna sin stora förbindelse till den man, som skänkt honom
en sådan ledsagare som det af oss nu anmälda arbetet.
C. S—E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
