Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet, mars - Svensk språkforskning. Johan Er. Rydqvist. 3. Af V. E. Öman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk språkforskning.
Johan Er. Rydqvist.
in.
Efter det läran om verbet blifvit fullständigt afhandlad, följde,
med fem års mellantid, år 1857 fortsättning af Svenska språkets
lagar, denna gång omfattande läran om substantivet. Uti
»Inledningen»» redogör hr Rydqvist först och främst för den indelning,
som af äldre och nyare svenska grammatikförfattare blifvit
upp-stäld för de svenska substantivens böjning, en indelning, som
utgått från språkets nuvarande skick och som uteslutande haft
af-seende på praktiska ändamål, »med skolboken och ordboken till
ögonmärke» (II, 2); hvarpå följer en framställning af Rasks och
Grinims mer vetenskapliga böjningssystem, till hvilket senare, med
någon jemkning, hr R. ansluter sig i fråga om de fornsvenska
substantivens deklination. För nysvenskan åter har han, »utgående
från det verkliga och för hand varande»», för att vinna »yttre
stödjepunkter», vidtagit en mera praktisk anordning, som »ej är oförenlig
med det nya vetenskapliga systemet och ej står fjerran från det
hos oss förut vedertagna»» (II, (3). Af de tvenne hälfter, den starka
och den svaga, i livilka äfven substantivets böjning sönderfaller,
har dock här den starka, på grund af de dit hörande ordens
öf-verlägsenhet i antal, fått sig främsta platsen tilldelad. Sedan
böjningsmönster ur möso-götiskan, fomhögtyskan. isländskan,
forn-svenskan och nysvenskan blifvit meddelade (II, 8 ff.), öfvergår
hr R. (II, 22) till en framställning af den fornsvenska
substantivböjningen, som belyses med en stor massa exempel, åt hvilka
förf. gifvit ett förhöjdt intresse genom inströdda jemförelser med
landskapsmålen och med beslägtade språk af germanisk börd,
genom iakttagelser rörande ordens kön, deras öfvergångar och
förbindelser med afseende på betydelsen, o. s. v. Då här ej kan
i fråga komma att sida för sida följa en omfångsrik framställning,
utmärkt såväl hvad fullständighet som kritisk noggranhet beträffar,
tillåta vi oss blott en och annan detacherad anmärkning. Vid
las (— lås, II, 33) hade, beträffande könet, folkvisans: drag låsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
