Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet, mars - Svensk språkforskning. Johan Er. Rydqvist. 3. Af V. E. Öman - Undersökningar rörande lifvets och organismernas ursprung. Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uträtta. Det är med afseende härpå vi, vid ett föregående
tillfälle, kallat hvarje försök att bringa förnuft, ordning och
öfverens-stämmelse i modersmålets rättskrifning, ett »i det närmaste lönlöst,
tacklöst arbete». Der Rask tills dato misslyckats, hoppas hr Hazelius
på framgång. Och hvarför icke? Tiden har dock gått framåt,
vetandet vidgas med hvarje dag; hvarför skulle man då förtvifla om
en god sak, för hvars slutliga seger, tidig eller sen, så många
förnuftsskäl tala?
V. E. Öman.
Undersökningar rörande lifvets och
organismernas ursprung.
Bland de snart sagdt otaliga vigtiga och svårlösta frågor, åt
hvilkas utredning den moderna naturvetenskapen egnar sig med
ifver och lysande framgång, är det i synnerhet en, på hvilken
forskningsintresset för närvarande synes riktadt med afgjord
förkärlek. Denna fråga är följande: huru böra vi tänka oss
uppkomsten af de olika former utaf växter och djur, som åtskiljas
från hvarandra genom den vetenskapliga beteckningen: arter eller
species? Bekant är, huru svaret på nämda spörsmål utfallit i och
genom den epokgörande teorien om arternas uppkomst genom
naturligt urval, hvilken efter sin ryktbaraste nu lefvande målsman
erhållit benämningen darwinismen. Darwins lära, enligt hvilken
allestädes inom tillvaron den regelbundna utvecklingen från ett
lägre till det högre träder i stället för det plötsliga ingripandet
genom godtyckliga, oberäkneliga skapdsehandlingar — denna lära,
följdriktigt fattad och tillämpad, innebär otvifvelaktigt ett af
nutidens väldigaste kulturhistoriska framsteg. Likasom under det
sextonde århundradet den då förkunnade »heliocentriska» åsigten
inom astronomien blef uppslaget till en helt ny fysisk
verlds-åskådning1), så skulle någonting liknande kunna sägas äfven om
»selectionsteorien» i dess inflytande på våra dagars
naturbetraktelse. Var Copernici reformatoriska upptäckt en af dessa veten-
l) Jmfr. härom v&r uppsats Reformatorer och deras motståndare. Ett blad nr
den fria forskningens historia, i Jul ihäftet af Framtiden år 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
