Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet, april - Studier öfver våra folkvisor från medeltiden. 1. Hedendomens poetiskt-religiösa verldsbetraktelse och dess ombildning genom kristendomen. (Forts.) Af P. A. Gödecke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På björnens ramar
Och på Brages tuug».
På ulfvens klor
Och på örnens näbb,
På blodstänkta vingar
Och på brokauter,
I förlösa rens handlof
Och i lindrarens fotspår.
På glas och på guld,
Och på gagnande skyddsteckeu,
På vin och vört,
Och på Valans stol;
På Gugners udd
Och på Granes bröst;
På nornans uagel
Och på näbben af ugglau.»
Alla dessa hafva sedan skafts utaf och sändts, blandade uti
det heliga mjödet, ut åt alla håll. De finnas derföre bland åsar,
bland alfer, några hos visa vaner och några hos menniskor. När
nu den hedniska sången gifvit runorna ett så heligt ursprung, och
då de sedan på mångahanda sätt brukats under hela den hedniska
tiden, så är det att vänta, att de också, såsom föremål för öfvertro,
länge skola lefva qvar under den kristna tiden. Medeltidens visor
bekräfta också detta.
Då menniskohjertats hemligaste rörelser, synnerligast kärleken
mellan man och qvinna, i medeltidens folkdikt framträdde långt
mera i förgrunden än någonsin förr, är det klart, att man begärligt
skulle tillgripa runorna såsom förklaringsgrund för många af de
skenbart oförklarliga företeelser, som man just på detta område
mötte. Redan Odin hade sagt i Håvamål, att han med runor icke
blott kunde locka till sig en jungfru, om han ville, utan äfven med
samma medel qvarhålla hennes sinne fånget. Detta hedniska drag
går mångenstädes igen. Så anför prof. Hauch den danska visan
om »Ridder Stig», som af misstag kommer att kasta runor på
Regisse, hans konungs syster:
«I)et du ville ride til Verdsens Ende,
I Aften hun kommer dog ved din Seng.
Huu sætter sig paa Din Sengestok,
Hun leger fast med Din gule Lok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
