Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet, april - Studier öfver våra folkvisor från medeltiden. 1. Hedendomens poetiskt-religiösa verldsbetraktelse och dess ombildning genom kristendomen. (Forts.) Af P. A. Gödecke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland det senare slaget af förvandlingar kunna från
hednatiden många påpekas. Såsom för exempel då hexan Katla
omskapade sin son, så att han än såg ut som en bock, än såsom
en spindel (?) o. s. v. Prof. Hauch anför, huru i Rolf Krakes saga
Bodvar Bjarkes fader af sin stjufmoder blef förvandlad till en
isbjörn. Dessa två sista förvandlingar kunna isynnerhet betraktas
såsom förebilder för de talrika historier om dylikt, hvilka äro
bevarade från medeltiden. Isynnerhet är det stjufmödrar, hvilka
genom dylik trolldom söka förderfva de åt dem anförtrodda små.
Något tvifvel på möjligheten af att en menniska verkligen kan
på sådant sätt skada en annan, tyckes icke förefinnas. Våra
katolska fäders öfvertro var i den punkten på intet vis svagare än
de gamla hedningarnes; snarare tvärtom. Bland de många svenska
och norska visor, som bestyrka detta, hinna vi blott att anföra
några få. Mest hednisk och oberörd af kristendomen synes oss
de norska visorna om »Beiarblacken» vara. Denne är en häst, om
hvars uppkomst det heter:
»Der sutto tre kärringar under en sten,
De skapade blacken af menuiskobeu.»
Denne »Beiarblacken» blef sedan en stridshäst, som utför
förunderliga bedrifter, och blir, sedan han stupat, så sörjd af
konungen, att denne skulle lagt honom i vigd jord, om han ej
fruktat det beställsamma ryktet. På svenska hafva vi ett par helt
obetydliga fragment af en visa om »Blacken», hvilka dock utfylla
hvad i den norska saknas. I dem får man veta, af hvilka
mensko-ben de tre hexorna skapat hästen. Det heter nämligen, dels att
»Blacken han ville intet drottningen bära.
Han visste henne en trollkona vara»;
dels heter det, att konungen, då Blacken är fallen,
»gär för högalofts bro,
Med ångerfullt bjerta och sorgfullt mod.
Vare nu fattig eller vare rik,
Gud nåde den, sin barn ser slik.»
Blacken är således en konungason, och drottningen, hans
stjufmoder, är en af de tre trollqvinnorna i den norska visan, af
hvilken det äfven framgår, att konungen var medveten om
förtrollningen, men oförmögen att lösa densamma? Deti danska visan
»Bedeblak» är öfverensstämmande med de förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
