Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet, april - Luther i hans betydelse för vår tid. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett annat grepp; har gäller en annan strid än med svärdet Guds
ord skall här strida; uträttar Guds ord icke saken, så blir hon
outrättad äfven af den verldsliga makten, om också denna fy Ide
verlden med blod. Kätteri är ett andligt ting, som man ej kan
sönderhugga med jern, ej bränna i eld, ej dränka i vatten.» —
Statsmakten, tilläde Luther, är dessutom icke befogad att döma
och ingripa i andliga ting, har således ej heller rättighet att
»afvärja irrläror»; detta öfverskrider den förnuftiga gränsen för
dess verksamhet ’).
Uppropet till den tyska nationens kristliga adel blef af stor
och varaktig verkan. Få veckor efter skriftens utgifvande voro
redan fyra tusen exemplar sålda. Den upprörda stämningen
stegrades ytterligare, då Luther kort tid derefter offentliggjorde en ny
stridsskrift mot påfvedöraet, under titeln »om kyrkans babyloniska
fångenskap» (Be captivitate babylonica ecclesiœ), den han riktade
ett häftigt angrepp mot den katolska läran om sakramenten.
Kristenhetens öde under romarekyrkans tyranniska ok tyckes honom
likna de i Babylon fängne judarnes. Såsom de fjettrar, hvarmed
kyrkan håller samvetena fängslade, betraktade han de sju
sakramenten, hvilka enligt hans öfvertygelse icke egde någon grund i
bibeln. De inverka icke på menniskans förstånd eller fria vilja,
utan deras verkan är en teokratiskt-mirakulös, härflytande ur den
magiska kraft, som troddes tillkomma den presterliga förmedlingen.
Sakramentsläran i romarekyrkan stod i nära samband med denna
kyrkas innersta väsen, såsom företrädesvis en hierarkisk
prest-anstalt; Luthers kritik af nämda lära var alltså ett mot
påfvedömet riktadt dråpslag.
De tvenne ofvan nämda skrifterna af Luther voro af
väsentligen polemisk natur; deras syfte var i främsta rummet att
vederlägga och nedrifva. En helt annan ton anslås i det tredje af
reformationens grundläggande aktstycken, skriften Von der
Frei-heit eines Christenmenschen (Oktober 1520), hvilken Luther lät
åtfölja ett sitt bref till påfVen, deri han uppsäger Rom all tro och
lydnad. Denna skrift är alltigenom en fredlig och uppbyggande.
Hon behandlar frågan: hvad är det som gör menniskan from?
eller: hvari består religionens väsen? Den romerska kyrkan hade
härpå svarat: religionens väsen består i uppfyllandet af de
gudomliga buden, uti iakttagandet af kyrkans föreskrifter om goda verk 1
1) Jmfr. den i det ofvanatående af oss följda redogörelsen för Lnthers åsigter om
kyrkans förhållande till staten i Schenkels arbete Christentkum ttnd Kirche im
Ein-klemge.mit der CultvrenttoickUmg. Zweite Abtheilnng, sid. 171 f. (Wiesbaden 1867).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
