Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet, april - Anmälningar - Estlander, Den finska konstens och industriens utveckling hittills och hädanefter. Af —rn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
generations lösen b&de der och annorstädes. Ännu, sedan friskare
strömningar från alla håll begynt inom konsten, sedan lifvet och
naturen ånyo tagit ut sin rätt, linnes nog mycket qvar af dessa
ett idealistiskt äskådningssätts fördomar, och äfven vårt land torde
ännu lida under en och annan qvarlefva af dem.
Icke bättre gick det handtverket och industrien. Författaren
har, hvad Finland angår, med de ovederläggligaste
siffersammanställningar och de omsorgsfullaste beräkningar bevisat, hvad de
förlorat þá sin skilsmessa från konsten, oeh dermed gifvit en den
intressantaste inblick i kännedomen om denna senare såsom en
social drifkraft af vigtigaste slag. Såsom hufvudresultat af hans
utförliga undersökning framgår: att från 1843, då data för Finlands
fabriksindustri först begynte samlas, denna i det hela befunnit sig
i en jemförelsevis obetydlig tillväxt; att denna tillväxt nästan
uteslutande visat sig på de områden, der konstens inflytande är
mindre oeftergifligt, såsom i fråga om mekaniska verkstäder,
glasbruk, åkdonsfabriker o. dyl., hvarimot de öfriga fabrikationerna,
som stå i närmare samband med konsten, tvinat »på den punkt
och i den mån konsten bort inverka»; att den inhemska alstringen
förhåller sig till importen som 1 till 2 hvad angår de senare; och
slutligen att handtverkerierna bestäm dt gått tillbaka ifrån samma
år eller 1843. Han afslutar denna del af sin framställning med
några betraktelser af så slående tillämplighet äfven för Sverige,
att vi ej kunna neka oss nöjet att här afskrifva dem. »Vi äro»,
yttrar han, »en gång för alla ohjelpligen indragne i den moderna
industriutvecklingens väldiga ström; och då så är, tyckes det vara
värdigare och mera enligt med våra anspråk på en plats bland
nationerna, att vi beslutsamt gå fram, hellre än dragas. Äfven
det att man med kastad handske markerat sitt ställe på dessa
tornerplatser [verldsutställningarna] är ett kännetecken — och i
modern mening ett icke ringa — på nationlig tillvaro. Visst ar
att, kan man der hålla sin plats, så eger man hemma lifsvilkoren
för en mängd högre intressen, bland andra främst för konsten.
Det ligger således all makt uppå, att vi en gång för alla bortkasta
denna föreställning om och denna min af att vara ett illa lottadt
folk, det der i stort icke kan åstadkomma annat än råämnen i
ursprungligt skick eller i första stadiet af tillyxning.» »Det är
således denna brist [på formsinne] som stänger till stor del vår
industri från främsta rummen, dit dess öfriga egenskaper vore
mäktiga att bära henne. Ty man må också lägga märke till att
sådana egenskaper som de henne allmänneligen tillerkända, af
soliditet, pålitlighet, hållighet och enkel ändamålsenlighet, äro en
oskattbar grund att bygga på. Hafva dessa, så att säga, moraliska
och intellektuela egenskaper bragt henne så långt, trots
penningkriser och hungersnöd, kan hon, blott de estetiska komma till, en
dag stå framme vid målet.» »Ställa vi de nämda egenskaperna
fullt och utan prut under inflytelse af konsten, liksom ock under
fullare inflytelse af vetenskapen, skall dess lifgifvande impuls verka
vidt och djupt och ännu i hemslöjdernas bottenlager drifva skott
af oanad friskhet och styrka. Det gäller icke blott att häfva den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
