Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet, maj - Arbetarerörelsen i Sverige, dess utveckling och framtidsutsigter. Af Axel Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och metodiskt. Folkskolans sak blef derför en nationens lifsfråga.
De burgna klasserna, hvilkas arbetsaikastning hotades med att bli
uppslukad af fattiginrättningar och sålunda iå ovilligt skatta till
ett särskilt slags kommunism, tvekade ej heller att på folkskolan
uppoffra betydande summor, för att rädda de nya slägtena och
dermed värna sitt eget ekonomiska bestånd. Men det är med
lasten som med ett giftfrö. Då hon börjat rasa i hemmet, måste
hon angripa barnen och deras sinnen, deras hjertan. Folkskolan
kämpade mot arbetarebarnens hemseder. Den förras ljus kunde
föga förmå, om sedligt mörker tillät lastens svampväxter sprida
sin röta i familjen. Man måste söka att hejda äfven den
närvarande slägtleden, om man skulle kunna rädda de kommande. För
detta ändamål sökte lagstiftame att försvåra tillgången till lastens
förutsättning, bränvinet, genom att fördyra och stifta med afseende
på detsamma stränga strafflagar, under det att patrioterna med
vältalighetens hela eld fortforo att afskräckande skildra eländet.
Allt detta skulle dock gagnat till föga och varit blott
tillfälliga palliativ, om icke besinningen börjat vakna bland
arbe-tarne sjelfva, väckt, vi medgifva det, hufvudsakligen genom pressens
tordönsstämma. Norrköpings arbetareförening tog första steget
genom en åtgärd lika enkel som följdrik. För sitt sociala syftemål
bildade hon sina samqväm, der upplysande och äfven roande
föredrag höllos, der den härliga nordiska sången ljöd och stämde
sinnet högt samt gjorde det mottagligt för ädlare känslor.
Föreningen sammanträdde och förhandlade offentligt om sina
angelägenheter, hvarvid behofvet af gemensamhet mer och mer utvecklade
sig, under det att samtidigt den sjelfviskhet småningom minskades,
hvilken annars är ett stående drag hos den isolerade arbetaren;
hon diskuterade äfven på dessa sammanträden, såsom en samling
medborgare i ett fritt land, allmänna frågor, hvarvid under
meningarnas brytning omdömet vidgades och äfven insigten af, att allt
här i verlden kan, när man så vill och önskar, utföras efter
idealets snitt, men att mycket arbete erfordras, många jemkningar
och uppoffringar af enskilda tycken och intressen äro af nöden
för stora reformers genomförande. Med glädje skyndade arbetarne
att hegagna sig af dessa tillfallen till för dem nya njutningar,
under det att de mer och mer öfvergåfvo krogen med dess lockelser
eller de små »spelhelveten», som här och hvar upprättats. Genom
samvaron utöfvade de den bästa kontrollen öfver hvarandra, och
det ordningssinne, den goda hållning och hofsamhet, som nu började
visa sig inom arbetarnes egen krets, väckte till en böljan de andra
samhällsklassernas undran, hvilken känsla öfvergick till en mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
