Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet, maj - Arbetarerörelsen i Sverige, dess utveckling och framtidsutsigter. Af Axel Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem allt mera välvillig stämning, så att slutligen arbetsgifvarne
sjelfva blefvo denna sociala rörelses vänner.
»Den, som vill reformera, måste börja med att reformera sig
sjelf», heter det, och den satsen ha arbetarne i allmänhet stält sig
till efterrättelse. Allt förtroende måste grunda sig på aktning.
För att iå samhället omkonstrueradt efter principen af större
jemlikhet, ålåg det arbetarne att skaffa sig andras aktning. Men
till grund för denna måste sjelfaktningen ligga. Denna sjelfaktning
återigen stödjer sig på ett gillande och lugnt samvete. Samvetets
bifall kan endast vinnas genom renhet i lefverne. Der således
arbetarne hvar för sig vinnlägga sig om en otadlig vandel, der
tillvinner sig äfven hela deras klass aktning och förtroende. Och
då menniskan adlar yrket, så måste man äfven skatta
kroppsarbetet, hvarigenom ^ första steget till jemlikheten är uttaget.
Vi känna personligen en mängd arbetare, hos hvilka denna
logiska tankegång har gjort sig gällande och som derför äfven
med större lugn betrakta de allmänna angelägenheterna, sägande:
»Vi veta, att vår tid kommer: det beror endast på oss sjelfva att
påskynda dagen, och vi vilja och skola påskynda den.»
Arbetareföreningens samqväm äro således ett icke ovigtigt, utan snarare
ett högst betydelsefullt element i den stora rörelsen.
Det fans imellertid hittills en omständighet just i afseende på
arbetareassociationens sociala del, som måste bli af hämmande,
om icke rent af skadlig inverkan. Man uteslöt nämligen ur
området för dess verksamhet både qvinnor och andra än
kroppsarbetare. Det var arbetames skygghet för att möjligen kunna
komma att beherskas af andra, soin föranledde den senare
bestämmelsen; det var bristande tillit och aktning för arbetareqvinnan,
som dikterade den förra.
Genom att inskränka sig till sig sjelfva uppdrogo arbetarne
ett skrank mellan’sig och de andra klasserna, fastän det just var
deras närmaste syftemål att genom associationen höja sig till
social jemlikhet med dem. I stället för att nedrifva alla gränsskäl,
uppdrogo de sjelfva ett sådant, dermed faktiskt ådagaläggande,
att de för egen del icke funno klassldlnaderna oberättigade.
Naturligt var att de härigenom äfven beröfvade sig sjelfva tillgången
till en mängd krafter, hvilka kunde genom en mera utvecklad
intelligens och större erfarenhet i samfundsteoriens många
olikartade förhållanden vid tillämpningen blifva dem af stort gagn. Det
var dock just denna intelligens, de fruktade, i det de äfven
erkände dess öfverlägsenhet. Fastän vi tro, att denna fruktan redan
i någon mån skingrats, bibehåller den sig likväl ännu på mer än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
