Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet, maj - Arbetarerörelsen i Sverige, dess utveckling och framtidsutsigter. Af Axel Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett ställe och bör, såsom ett betecknande arf frän forna
klasskil-nadsdagar, här anmärkas. Särskilt ha vi funnit, huru personer,
som genom någon yrkesutöfning räkna sig bland arbetame, men
likväl anse sig i ett eller annat afseende stå öfver dem, ifrigt söka
att underblåsa denna arbetarnes skuggrädsla, väl vetande, att om
den sanna bildningen och intelligensen fä representanter i kretsen,
halfbildningen och den ytliga frasens glitter derstädes snart spelat
ut sin roll.
Hvad angår qvinnans uteslutande från delaktighet i
arbetareassociationen, låg bäri en grym orättvisa, ja, vi kunna benämna
det en lemning af råhet, som skulle varit betänklig, om den blifvit
mera allmänt följd. Det vida öfvervägande antalet af arbeterskor.
tjenstflickor, sömmerskor, fabriksflickor o. a., utgöres af ogifta
qvinnor, hvilka för sitt uppehälle bero af sitt arbetes afkastning.
De befinna sig på fullt lika ståndpunkt med fabriksarbetaren, så
länge de förblifva ogifta. En tillfällig sjukdom kan slunga dem i
nöd ocb elände såväl som den vanlige arbetaren, och han gör det
snabbare, ty arbeterskans aflöning är vanligtvis så låg, att hon,
äfven med sina ringa behof, i jemförelse med den manliga
arbetarens, likväl endast kan med stora svårigheter framsläpa sin
bekymmersamma lefnad. Att lemna henne tillfälle till att i en
sjukkassa försäkra sig mot sjukdomens hemsökelser och följder, var
derför egentligen en befallande, pligt för dem, som ville genom
sammanslutningen förbättra arbetsklassens ställning. Allt, hvad som
kan göras för betryggande och höjande af qvinnans ställning,
återverkar i sin mån på arbetsklassens alla förhållanden. Såsom den
numera ej sällan med goda kunskaper utrustade qvinnan ur
medelklassen vet att förskaffa sig praktisk och någorlunda lönande
sysselsättning, som gör henne oberoende, så finnes det äfven
arbeterskor, hvilka kunna bereda sig en liknande ställning. De
sömmerskor nämligen, som äro i besittning af symaskin, kunna genom
denna förtjena så mycket, att de med sparsamhet och flit äro i
stånd att lefva ganska drägligt och äfven kunna afsätta något af
inkomsten under veckan i sparbanken. Medvetandet häraf ingifver
dem en så liflig känsla af sjelfständighet och oberoende, att de
blifva nogräknande i sitt val af make och helst endast vilja lyssna
till sitt hjertas röst. Sålunda blir arbetarehemmet en association
mellan tvenne personer, som älska hvarandra och värdera hvarann.
Härigenom blir det ett lyckans tjäll, som håller mannen till
ordning och flit; och denna lycka utöfvar på barnen sitt i många
afseenden välgörande inflytande. Det finnes naturligtvis undantag.
Qvinnans hjerta väljer ofta icke i full öfverensstämmelse med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
