Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet, juni - Slutord angående kronologien af Jesu lefnad och Johannesevangeliet. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter. Antaga vi till en början den förutsättningen, att Galileema
väl haft samma kalender, som de öfriga Judarna, men i motsats
till dessa räknat dygnet icke frän aftonen, utan från morgonen,
så måste det i bägge kalendrarne gemensamma hafva varit icke
»natten», såsom Agardh vill, utan tvärtom »dagen#», d. v. s.
ljusdagen; ty af denna dygnets vigtigaste del iår det hela städse „sin
bestämning och vanligen äfven sin benämning (Hebr. jom, Grek.
rftifQa, Lat. die$ o. s. v. betyder både dygn och ljusdag, men
alltid i första rummet det sistnämnda): Galileernas 14:de Nisan var
alltså, hvad ljusdagen beträffar, identisk med de öfriga Judarnas,
och om de sistnämnda, såsom Agardh oriktigt tror, slagtade sitt
påskalam först vid utgången af 14:de Nisan, så sammanfaller deras
påsk fullkomligt med Galileernas, och den åtskilnad, som
hypotesen hade for afsigt att frambringa, upplöses till en rök. Utgå
vi deremot från det riktiga sakförhållandet, att Judarne slagtade
sitt lam redan omkring ingången af 14:de Nisan, så föll deras
påskafton visserligen på en annan ljusdag än Galileernas, men —
märk väl! — icke på en sednare, utan tvärtom på en tidigare;
d. v. s. vi erhålla raka motsatsen af hvad Agardh i och för
Jo-hannesevangeliets bringande i samklang med de öfriga åsyftar och
behöfver. Med den hypotesen om olika dygnepok hos Galileema
uträttas således platt ingenting för det ändamål, som är i fråga.
Men hvilket annat stöd har väl Agardh for sin åsigt? Det låter
otroligt, men är likväl sannt: han har blott ett enda sådant,
bestående i en den mest absurda tolkning af Judames ord till Jesus
Joh. 8, 48: »Säge vi icke rätt, att du är en Samarit och hafver
djefvulen?» Emedan Jesus, som var en Galilé, här kallas för Samarit,
så följer, menar Agardh, att alla Galileer öfverhufvud kunde kallas
Samariter och i religiöst afseende stodo på samma ståndpunkt som
desse, om hvilka det är bekant, att de brukade fira sin påsk en
dag före Judarne. Jag vill ej anmärka, att detta genom ett citat
ur Tosaphta vitsordade Samaritiska bruk likväl gäller en annan
och sednare tid än Jesu; men jag anmärker, att det fordras hela
Agardhs och några andres otyglade inbillningskraft, för att af
detta odugliga halmstrå bygga sig en bro till det påståendet, att
Jesus och hans lärjungar på grund af sin Galileiska härkomst åto
påskalammet en dag tidigare än Judarne. Naturligtvis borde här
hafva tillagts, att de åto det icke i Jerusalem, utan tillsammans
med Samariterna på berget Garizim; ty sådan skulle slutsatsen
blifva, i fall premisserna till någonting dugde; men hvar och en
ser, att de sistnämnda äro odugliga. Långt ifrån, att Galileema
skulle i afseende på religionsbruk och festkalender hafva samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
