Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet, juni - Niniveh och Babylon i de nyaste upptäckternas ljus. 2. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de omgifv&nde föremålen står en fyrkantig ruin, som mera liknar
ett berg än ett menniskoverk. Europeiska resande kalla den
vanligen Mudschelibe, men landets araber förbehålla numera deuna
benämning, som betyder »den instörtade», åt den en mil sydligare
belägna ruin, hvilken européer vanligen kalla »el Kasr» Í palatsetX
och kalla den här i fråga varande »Babel». Men fåfängt har man
uti och mellan de små jordhögar, som omgifva den, sökt efter
grundlinierna till de räta, med hvarandra parallelt löpande gator,
som, enligt grekiska skriftställares skildringar, bildade Babylons
qvarter. Icke heller har man kunnat finna minsta spår af den
jordvall, som enligt Herodotus var 200 »kungliga» alnar hög och
50 alnar bred, eller af den graf, som genomskar den. Jordhögarna
tyckas kringspridda utan all ordning och förlora sig småningom
mot öster. Men söder om detta Babel går en nästan oafbruten
rad af höga ruiner af stora bygnader, .som ligga nära hvarandra
liksom i hjertat af en stor stad och äro omgiiha af jordvallar.
Det är klart, att Babylon ej kunnat rymmas inom dessa, då, enligt
Herodotus, hvar och en af Babylons fyra sidor var 120 stadier och
den ofantliga staden sålunda utgjorde 480 stadier eller ungefar
8 svenska mil i qvadrat och efter Strabo eller Diodorus af Sicilien
385 eller 360 stadier. Då staden var en fullkomlig qvadrat,
öfver-ensstämma de inom vallarna befintliga ruinerna lika litet till
formen som till storleken med de grekiska beskrifhingarna på
Babylon. Rich ansåg sig kunna häfva dessa svårigheter genom
att antaga, det Birs Nimrud, som ligger vester om Eufrat, befann
sig inom Babylons murar, helst enligt de gamla författarnas
enstämmiga uppgift Eufrat gick genom staden.» Ty en qvadrat, som
omfattade de här uämda ruinerna på östra sidan af floden och
de små jordhögar, som ligga på Mohavills slätt, samt i hvars
sydvestra vinkel Birs Nimrud låge, komrne till dimensionerna att
öfverensstämma med de grekiska författarnes Babylon. Derimot
kan visserligen favändas, att vester om floden finnas få och med
undantag af Birs Nimrud blott obetydliga ruiner i jemförelse med
dem, som ligga öster om densamma, men detta anser Layard ha
berott på flera förändringar af Eufrats gång, så att floden genom
att flytta sig fram och tillbaka bortspolat åtskilliga ruiner, som
lågo vester om dess bädd under den babyloniska glansperioden.
Svårare synes det honom att förklara, huru de stadsmurar och
vallgrafvar, om hvilka Herodotus och andra författare talat, kunnat
försvinna så fullkomligt, att intet spår af dem återstår, men han
försöker dock att göra detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
