Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet, juni - Niniveh och Babylon i de nyaste upptäckternas ljus. 2. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herodotus berättar, att i hvar och en af stadens begge
hufvud-afdelningar fans en rund, af en hög mur omgifven plats, samt att
på den ena af dessa stod det kungliga palatset och p& den andra
Belus’ tempel. Layard antager, att högarna inom jordvallarna
äro qvarlefvor af det förra, som uppgifvits vara beläget öster om
iloden, och han anser ej osannolikt, att — såsom Rich antog —
Birs Nimrud, är en återstod af det senare. För öfrigt tror Layard
sig kunna sluta af Herodotus, och Diodorus’ af Sicilien beskrifningar
att Babylon var, på det hela taget, bygdt efter samma plan som
Niniveh, att i åtskilliga af stadens qvarter höga murar med torn
omgåfvo konungapalats och tempel jemte deras sidobygnader, gårdar
och trädgårdar, samt att dessa befästningar voro af den beskaffenhet,
att de kunde uthärda en stark, belägrande armés anfall. Kring
dessa lågo folkets boningar med dertill hörande palmlundar,
trädgårdar och små åkrar. Då intet spår återstår hvarken af Babylons
eller af Ninivehs murar, känner Layard sig böjd att antaga, det
historieskrifvarne förvexlat dem med de befästningar, som omgåfvo
palatsen, samt att dessa städers yttre försvarsverk bestodo blott
af lera och risved liksom de murar, som i våra dagar uppföras
kring orientaliska städer. I stark opposition mot sistnämda åsigt
stå andra forskares, såsom Opperts, enligt hvilken Babylons yttre
befästningar voro fullt så gigantiska och solida som de i fråga
varande helleniska fÖrfattame uppgifvit. Att intet spår af murarna
återstår, torde bäst förklaras derigenom, att deras nedrifhing, som
eröfraren Cyrus lät börja, fullbordades först under Artaxerxes —
något, som visar, att man gick särdeles grundligt till väga vid
förstörelseverket, på samma gång som det ådagalägger, att
befästningarna bestått af något helt annat än lera och risved.
Den ruin, som araberne kalla Birs Nimrud, är en ofantlig
massa af tegel, lerskärfvor och grus, hvaröfver ligger en tunn
betäckning af torr och salpeterhaltig jord, som den yraede
sunnan-vinden ditfört från den öde slätten, och hvaruti icke ett grässtrå
kan siå^rot Enligt Rich är det 198 fot högt, oberäknadt den 37
fot höga och 28 fot breda tegelmursmassa, som bildar dess spets,
så att det helas höjd är 235 fot. På ena sidan af nämda massa
ligga ofantliga hopar af grus och tegelstycken. Bygnadens vidd
kring basen är 2,286 fot, och den höjer sig med ständigt mindre
afsatser, bildande sålunda ett slags pyramid, hvars öfra del
instörtat. De fyrkantiga rör, som gå genom bygnaden, anser Layard
ha tjenat att bereda luftdrag väg genom den kompakta massan.
Af tegelstenarnas kalcinerade och glaserade yta, slutar han, att
instörtandet berott derpå, att bygnaden träffals af blixten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
