Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om den skandinaviska bronskulturens ursprung. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. JULI.
offringar låtit samla brons- och stenantiqviteter från alla trakter
af det vidsträckta ryska riket och af dem låtit förfärdiga gipsaf-
stöpningar, hvilka hon frikostigt utdelat till åtskilliga arkeologer
och muséer i Europa. Äfven har hon haft den godheten att sända
mig en betydlig samling af förträffliga sådana, först af sten- och
sedan af bronsantiqviteter (dessa senare genom svenska ministern
i Petersburg, hr Oscar M. Björnstjerna). Så väl de förra som de
senare äro så olika våra skandinaviska, som om de tillhörde en
annan verld. Ja, jag har fått en samling bestående af 100 st.
stenantiqviteter från trakten af Filadelfia, som den tyvärr numera
aflidne antiqvariske forskaren Franklin-Peal sändt mig, och hvilka
äro mycket mer lika våra skandinaviska, än de förutnämda ryska ;
och hvad bronserna beträffar, samlade från olika trakter af hela
ryska riket, så torde hr M. äfven i Stockholm hafva tillfälle att
se gipsstöpningar deraf och derigenom öfvertyga sig, att vår äldsta
brons icke kan hafva kommit från det hållet; men ifall hr M. icke
skulle ha tillfälle att se sådana i Stockholm, kan jag hänvisa ho-
nom till ett arbete, i hvilket åtskilliga af dem äro aftecknade, näm-
ligen i Abhandlungen der h. böhmischen G-esellsch. d. Wissens, v.
Jahre 1869, 6:te Folge, 3. B. s. II Vi se här, fig. 144, ett svärd,
som är temligen likt ett af våra; men generalskan Raiewska har
genom bref haft godheten underrätta mig, att i hela hennes sam-
ling af bronser från alla trakter af ryska riket icke finnes mer
än ett enda svärd, och det är från Finland, således, som hon ganska
riktigt säger, af skandinaviskt ursprung. Också se vi af texten
till nämda figur 144, att det är från Gouvern. Wasa.
Häraf torde hrr M. & H. Hildebrand hafva kunnat öfvertyga sig
att från detta håll äro, som ofvan nämdes, inga upplysningar att
vänta rörande ursprunget till vår skandinaviska brons, och att
man för detta ändamål hade bordt vända sig åt helt annat hall.
Hr Montelius menar (sid. 413), att våra äldsta bronssaker icke
»kunna hafva blifvit hit införda sjövägen vesterifrån», emedan »de
till vår äldsta bronsålder hörande vackra och karakteristiska arbeten
aldrig äro funna i något af vestra Europas länder, ej ens i det
på fornsaker af brons för öfrigt så rika Irland.» Författaren upp-
räknar, efter dr Wildes nyaste katalog öfver museum i Dublin,
300 svärd och 700 celter m. fl. och tillägger att »ingen af dessa
1000 fornsaker är af de lätt igenkänliga former, som utmärka vår
bronsålders äldsta tider — i Skandinavien.»
Här förstår jag honom icke; ty formerna igenkänner jag hos
många. T. ex. svärd med s. k. bladformig klinga ser man (enligt
dr Wildes katalog af 1861) sidd. 442, 465, fig. 351, 352; äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
