Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om den skandinaviska bronskulturens ursprung. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN SKANDINAVISKA BRONSKULTURENS URSPRUNG. 7
sid. 467 fig. 335 m. fl. Dessutom förekomma bland bronsvapnen
mänga andra, som till formen helt och hållet likna våra skandi-
naviska, t. ex. sid. 458 fig. 334 en dolk med gjutet handtag; sid.
493 en bronsklubba; åtskilliga hålcelter sid. 384,385, lansspetsar
m. m., som svårligen kunna till formen skiljas frän våra skan-
dinaviska.
Men menar hr M., att man hos de irländska bronserna ännu
icke funnit de samma ornamenter, som karakterisera de äldst
skandinaviska, sä har han rätt. Men hvad hr M. icke lagt märke
till, är att dessa ornamenter verkligen finnas äfven i Irland, och
från ungefär samma gamla tid som i Skandinavien, ehuru de af
skäl, som vi ej inse, icke ännu träffats graverade på bronsen,
utan på insidan af de gamla tempelmurarna, der de måste vara
lika gamla som på våra äldsta skandinaviska bronser. Af de 10
ornamenter som hr Lenormant anfört från det gamla Fenicien,
der de, äfvensom i Irland, förekomma på gamla tempelruiner och
på ler-vaser, hvilket vi längre fram skola utförligare omtala, hafva
vi redan från tempelgrottan vid Dowth låtit teckna fyra, nämligen
zigzaglinien, koncentriska kretsen, strålande stjernan, hjulet med
fyra ekrar (se Bronsåldern sid. 8), och säkert voro der flera slag,
som ej i hast varseblefvos, ty i en tempelgrotta, som, sedan jag
var i Irland 1860, blifvit öppnad, har man funnit på insidan af
stenarna alla de ornamenter, som hr Lenormant funnit i Orien-
ten och anser som karakteristiska för den feniciska ornamen-
teringen: spiraler, bågar, cirklar, zigzag, räta linier, stjernor, nät-
lika figurer, kägelformiga m. m., hvilka borde af någon arkeolog
ex professo på stället aftecknas. (Se sir Simpson Archaic Sculp-
tures, tab. XXVIII sid. 73). Denna tempelgrotta, äfven som Dowth
och Newgrange, belägen i grefskapet Meath, och kallad Sleive-na-
Callighe, företer flera för nu i fråga varande ämne vigtiga fakta.
Utvändigt är hon rund, invändigt bestående af smärre kamrar,
ordnade korsformigt, så att den trånga ingången föreställer skaftet
af ett kors. Således har denna tempelbygnad varit fullkomligt lik
Newgrange, hvilket vi se af denna senares beskrifning i A Natural
History of Ireland, Dublin 1726 pag. 203, hvartill hörer figuren
6 på planschen till sid. 206. Äfven denna har en lång smal ingång,
hvarefter man kommer i ett rum, deladt i tre runda chorutsprång,
som bilda ett kors. Denna egna konstruktion ha alla feniciska
tempelbygnader från Astarte-templet i Paphos på Cypern och på
alla Medelhafvets feniciska öar till Newgrange och den nu i fråga
varande på Irland. Och samma bygnadsform har dr Wilde funnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
