Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om den skandinaviska bronskulturens ursprung. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. JULI.
anvista rent historiska förklaringen, kunna väl icke betvifla, att ju
den odinske offerpresten Balder var den semitiske solguden Baals
prest. Ty offerprest hos Odin var Balder, och således der prest
för en gud af samma namn; men hvarken historien eller traditio-
nen känner någon Balders religion, men väl en Baalsreligion, och
äfven häraf synes tydligt ådagaläggas att Balder är en dialektför-
ändring af Baal, hvilket namn dessutom undergått flera ännu
större förändringar efter de olika tungomål, pa hvilka han blifvit
dyrkad. Så kallas han än Baal eller Bal, Bel, Belin, Belinus.
Äfven de andra asagudarnes namn ha undergått förändringar,
Wodan till Oden eller Odin, Thorre och andra namn till Thor.
Men hvad särskildt angår Balder, så brukas benämningarne Bal
och Balder ömsom om samma föremål, t. ex. vid Sognefjorden;
och det vill synas mig, att Bal är den äldre, orientaliska benäm-
ningen, som brukades af semiterna, och kanske äfven af göterna,
före den odinska koloniens hitkomst, och Balder den senare be-
nämningen, som tillkommit genom denna koloni. Så hafva vi be-
nämningarna Balsberg, Balsfjord, Balshög; Baldersnäs, Baldershage,
Balderssten. Äfven hafva vi åtskilliga namn, som synas erinra om
den feminina Bal, d. v. s. Baltis, Beltis, Belta; men derom måhända
en annan gång. Här har jag i förbigående velat erinra om att
här i forntiden bott ett semitiskt folk med semitisk Babalskult —
hvilken synes mig framstäld på Kiviksmonumentet — något som synes
vara tydligt af mycket annat och äfven af de första kristna pre-
sternas synbara bemödanden att vänja folket från de blodiga
balders-offerstenarna till de kristna vigvattensstenarna genom att
göra dessa senare alldeles lika de förra.
Jag har i denna min uppsats vågat framlägga två satser, som jag
ej förr framstält: den ena är, att de figurer, som finnas pa insidan
af tempelruinerna i Irland, äro till antal och form desamma, som
på de äldsta feniciska tempelruinerna och terra cotta-vaserna,
hvilka hr Lenormant sett och beskrifvit i Orienten, och hvaraf de
flesta förekomma på våra äldsta bronser och guldsmycken. IB ar-
vid jag ej kan underlåta att erinra, att hrr arkeologer fästat allt
för liten uppmärksamhet vid den egna arkitektur, som finnes hos
alla feniciska tempelruiner från Paphos på Cypern till Newgrange
och den senare funna på Irland. Äfven som att de alldeles lika
fottvagningskärl, som finnas i dem alla, åtminstone pa Malta
och Irland, icke ådragit sig den uppmärksamhet, de förtjena.
Den andra satsen, som jag här för första gången framstält,
är, att Balder i Eddan varit en offerprest för den semitiska befolk-
ningen i Sverige, äfven före den odinska koloniens hitkomst. Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
