Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Svenska statens hjelpsystem samt dess inflytande i ekonomiskt och politiskt afseende. Af Herman Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA STATENS HJELPSYSTEM. 35
ständiga anslag till skolor, och löneförstärkning åt sina kommi-
nistrar, och underhållande af skjuts på trakter der endast de sjelfva
och deras egen post någonsin kunde komma i fråga att färdas
fram, och så vid inträffande missvexter understöd i massa — och
att under århundradenas lopp alla dessa hvar för sig obetydliga for-
dringar blifvit uppfylda, så att en del af befolkningen spridt sig
och sitt kapital och sin arbetskraft öfver den för öde trakten, allt
under förutsättning och numera nästan häfdvunnen rätt att fort-
farande åtnjuta understöd för sitt arbete af allmänna medel, och
jemförelsevis mer än andra, emedan deras arbete i och för sig
ej lemnade nöjaktig afkastning — så må man väl sätta i fråga
om en sådan folkutbredning varit lycklig. Hade öfverbefolkning
egt rum, så kunde det haft sina (åtminstone politiska om ej eko-
nomiska) skäl att inom eget land behålla folk, som eljest skulle
emigrerat, men under motsatta förhållanden må nyttan af dessa i
fråga varande åtgärder från statens sida anses minst sagdt tvif-
velaktig.
Men i sin rätta dager framstår vårt hjelpsystems inflytande,
om vi taga i betraktande en annan, vigtig omständighet. Måste
det ej rentaf förlama den enskilda företagsamheten att vänja folk
vid att lita på staten i allting, att trygga sig vid honom i smått
som i stort, från att gräfva ett dike till att bygga en jernväg?
Snart tänker man knappast på möjligheten att få en ordentlig
tjur i sin ladugård, eller en karta öfver sin egendom, eller en
duglig bokhållare på sitt kontor, utan att staten skall hålla något
institut för det ena, eller det andra, der man får hemta hvad man
behöfver1). Statsmakterna åtaga sig att gifva en viss riktning åt
’) Aro verkligen dessa institut för folk och fä så nödvändiga? Hvad boskapen
bestraffar, så vågar jag ej fälla ett omdöme; men af egen, praktisk och ganska hårdt
förvärfvad erfarenhet har jag kommit att tvifla på nyttan af all teknisk drifhusodling
för menniskor. Man kommer t. ex. som utexaminerad från Carlberg med hufvudet
fullt af astronomiska formler, der qvadratrötter och cotangenter leka blindbock med
månens horizontal-parallax, utan förmåga att bedöma hvad som af detta kan användas
ombord, eller hur mycket en vanlig menniska, som ej är lärare i astronomi, utan får
mycket annat att tänka på, verkligen kan hålla tillsammman, och efter att hafva
skämtat litet med det praktiska, så att man är i stånd att taga in ett ref, om det ej
blåser för hårdt, eller få ett fartyg öfver stag i vackert väder, just nog för att inbilla
sig vara utlärd, och duga till något. Och vid första svårighet som möter, finner
man sig vara »grön» som nyplockad spenat, och nödsakad att på egen hand börja om
sin praktiska uppfostran från aldra första början, om man ej nöjer sig att vegetera
såsom legym, och i sinom tid vissna bort. Och när man arbetat sig fram så långt,
att månen och dess parallax komma i fråga att användas, så hafva de evaporerat för
längesen, och man har att sjelf lära in hvad man behöfver, och efter en helt annan
metod. Har ej mången gjort samma erfarenhet inom andra yrken? Ungdomen kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
