Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Svenska statens hjelpsystem samt dess inflytande i ekonomiskt och politiskt afseende. Af Herman Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. JULI
en stor del af det nationela arbetet, och draga det hit eller dit,
ena gängen till ett hamnföretag i Skåne, andra gången till en
landtbruksskola i Upland, tredje till en väganläggning från Pajala
till luunosuando, och folket står der som omyndiga barn under
sitt stora förvaltningsråd, som grälar om anslagen, men aldrig
sätter i fråga att låta den arbetande sjelf helt och hållet bestämma
den riktning, han vill gifva åt sin verksamhet. Allt detta måste ju
i hög grad förminska den individuela företagsamheten inom natio-
nen,0och derigenom hämma arbetets sunda utveckling.
Och huru måste det ej qväfva associationsandan hos folket!
Förutsatt att staten icke åtoge sig indrifvandet och utdelandet af
alla dessa medel, och sörjde för alltsamman, så måste enskilda
förena sig om att göra det, då behofvet påkallade det ena eller
det andra; nu derimot äro vi så vana att sitta och vänta och
jämra oss hvar på sitt håll, tills riksdagen förbarmar sig, att vi
knappast veta hur det går till att gemensamt utföra ett större
arbete; vi sakna vana både att i rätt tid bilda en association, och
att sköta och kontrollera en sådan.
Der röjer sig — sägom det rent ut — en ganska märkbar
socialistisk tendens i hela vårt hjelpsystem. Staten uppträder
som förmyndare, ej blott i politiskt, utan äfven i ekonomiskt
hänseende, och detta lika mycket nu som under frihetstiden, ehuru
under andra former.
Detta är illa nog, men ännu sämre och rent af samhällsvädlig
är den afgjordt komimmistiska sträfvan, som ligger under allt
detta. Man förundrar och beklagar sig öfver det försök, som
nyligen gjordes att aflyfta vårt indelningsverk, och att sålunda på
allmän bekostnad höja enskild egendom i värde med några dussin
millioner; men detta var i så fullkomlig öfverensstämmelse med
den ekonomiskt-politiska uppfostran, vi fått under de senaste trettio
åren, att hvilka känslor detta tilltag i öfrigt må väcka — icke
bör det kunna väcka förundran. Hvarje åtgärd från statens sida
för att hjelpa, skydda, höja, utveckla eller på något sätt befrämja
arbetet, bidrager ovilkorligen, om den är af lokal beskaffenhet, att
mer frSn sina institut med en mängd inbillningar om sig sjelf, som måste drifvas ut
af motgångar och svårigheter, innan man förmår sig att praktiskt lära m yrke, och
fullproppad med fragment af ett par dussin vetenskaper, som sitta så löst, att de
äro glömda, långt innan de komma i fråga att tillämpas. Först när erfarenheten vtsal
behofvet af vetenskapens hjelp inom de praktiska yrkena, börjar man lära så, att det
sitter fast; man vet hvad man behöfver lära, och hvad nytta man har deraf. (Den
allmänna elementarundervisninuen såsom ett uppfostringsmedel ar en sak för sig; hai
afses endast den tekniska förbildningen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>