Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Svenska statens hjelpsystem samt dess inflytande i ekonomiskt och politiskt afseende. Af Herman Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. JULI.
skattningen jemna sig; den som är mäktig nog och tillräckligt
förslagen att skaffa sig hjélp, och den som är kapitalstark nog
för att sysselsätta sig med den skyddade industrien, tager för sig
hvad hjelp och skydd han kommer åt, och den svagare, enfaldigare
eller fattigare får, som vanligt, sitta imellan. Det göres ej nödigt
att visa, huru detta går till; vi kunna vara fullkomligt öfvertygade
om att så snart det är fråga om hjelp, så är det alltid den svagare,
som tvingas att hjelpa den starkare. Är min granne mäktigare, kun-
nigare, slugare, rikare eller på annat sätt starkare än jag, så är
det så visst som någonting kan vara att han tager ut sin andel
af hjelpen först, och låter mig arbeta för att betala så mycket af
hans bidrag som möjligt. Han må ädelmodigt skänka mig en
slant, om det blifver för mycket knappt för mig, men ej förr än
jag arbetat in den och tre andra åt honom, så att han ej »går
sig för nära».
Mången anser det vara ett ledsamt förhållande, att allmogen
är så talrikt representerad vid riksdagarne; men för vår del måste
vi betrakta de många bonderepresentanternas närvaro som ett
tecken till misstroende bland de hårdast betungade och hårdast
arbetande ibland oss imot hela vår statshushållning, en tyst protest
mot att rättvisa ej vederfares dem. Det är ej sagdt att de tydligt
inse, livar orättvisan ligger, men de känna att hon finnes der, och
så länge en del af statens inkomster användas till förmån för
enskilda personer eller trakter, så länge planmässigt uppgjorda
kombinationer bildas mellan olika intressen för att komma åt de
ur statskassan flytande summorna, skall alltid qvarstå ett miss-
toende bland allmogen mot allt hvad allmänna utgifter heter. De
lära sig att betrakta dem (och ej alldeles utan skäl) såsom ett
byte för lurande spekulanter från många håll, icke såsom ett nöd-
vändigt vilkor för statens bestånd och förkofran.
Detta misstroende och dessa intriger äro ett farligt och upp-
lösande element i ett samhälle, och de skola aldrig upphöra, förr
än vi uppställa såsom ledande grundsats i vår rikshushållning, att
statens medel skola användas uteslutande för statens ändamål.
Slutligen, och vigtigast af allt: huru måste ej detta hänsynslösa
tiggande om understöd, ständigt mera understöd på det allmännas
bekostnad, försvaga vår fosterlandskänsla, förslappa det band, som
fästar oss vid vårt fädernesland! Att tänka sig detta fädernesland
ej som det dyrbaraste man eger på jorden, för hvilket man vore
färdig att offra allt och utan ett ögonblicks tvekan gå i döden om
det gäller, utan som en fattiginrättning för hjelplösa landsmän,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
