Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Svenska statens hjelpsystem samt dess inflytande i ekonomiskt och politiskt afseende. Af Herman Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA STATENS HJELPSYSTEM. 39
framställas, och bitterheten â andra sidan skall tilltaga, ju mera
man nu söker att tillfredsställa de stigande anspråken. En
brytning inom samhället måste uppstå mellan personer med olika
intressen, hvilka de söka att genom statens mellankomst göra
gällande på hvarandras bekostnad, och detta missförhållande blifver
skarpare, ju längre vi fortgå på den väg vi beträdt med våra all-
männa understöd. Det är förgäfves att påstå, att vi redan länge
varit inne på denna väg, utan att något allvarsamt missförhållande
uppstått. Dels äro trettio år ej någon lång tid i detta afseende,
och dels måste vi lägga märke till att menniskor nu för tiden,
vida mer än förr, göra sig reda för de ändamål, för hvilka de
beskatta sig, och de grundsatser, som dervidlag böra följas. Den
patriarkaliska tiden är förbi, och kommer aldrig igen. Enda sättet
att förekomma en öppen brytning är att i tid komma öfverens om
vilkoren för en öfvergång.
Vi måste vidare betänka, att tungan och bördan af vårt hjelp-
system hvilar på de aldra fattigaste af oss. Större delen af de i
det föregående uppräknade utgifterna äro tagna från tullmedlen,
både direkt och indirekt, emedan dessa utgöra vår betydligaste
statsinkomst; och tullen drabbar i första hand den fattige långt
mer än den rike. Jag är visserligen fullkomligt öfvertygad om
att hvarje beskattning, den må i första hand vara pålagd hur som
helst, jemnar sig sjelf, endast den är systematisk, så att man ej
planlöst kastar sig från det ena till det andra, och framför allt
såvida man lemnar arbetet frihet att välja sin naturliga väg och
behålla sin tillbörliga vinst. Om än tullarna fördyra den fattiges
lefnadskostnad, så stiga arbetslönerna under ett för öfrigt fritt
system, om inkomst af egendom och kapital blifver lindrigare
taxerad. Men — utan att här ingå i någon granskning af vårt
beskattningssystem — vårt arbete är långt ifrån fritt. En stor
del deraf lockas genom skyddstullarne in på det industriela om-
rådet och grenar deraf, som aldrig skulle draga till sig arbete, om
det finge välja sin naturliga väg, och man ej betalade öfverpris för
dess produkter inom vissa grenar; och vårt hjelpsystem har bidra-
git att sprida det öfver trakter, der vi aldrig skulle tänkt på att ned-
lägga arbete, om man ej med konstlade medel lockat oss dit. Och
kan någon säga, att den arbetande får behålla sin tillbörliga vinst?
Vi hafva sett hur han blifvit taxerad under den senaste tiden för
att uppehålla vårt ÄjeZj)8ystem, och detta uppväger ej ändå, enligt
min öfvertygelse, den tunga, fastän osynliga beskattning, som vi i
form af öfverpris för alla industrialster betala för att uppehålla
vårt skyddssystem. Under sådana förhållanden kan ej gerna be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
