Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om litterär eganderätt, särskildt med hänsyn till de nordiska rikena. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LITTERÄR EGANDERÄTT. 43
hållandena, före revolutionen, i det land der litteraturen först ut-
bildade sig till en stormakt i det moderna samhället. »Den franska
litteraturen», säger han, »hade frambragt odödliga mästerverk, utan
att ha kunnat ât de författare, som skapade dess ära, betrygga
någon annan verklig tillgäng, än konungarnes och de store herrarnes
nyckfulla och ofta föga upplysta frikostighet erbjöd. Med ett ord,
man kan ej anföra en talangfull författare före 1789, som haft
sin penna att tacka för sin familjs uppehälle. För att kunna
existera, hade de nästan alla behöft ega ett arfgods eller söka en
pension. Rousseau ensam hade hyst den aktningen för sin egen
tanke, att ej bedja den om dagligt bröd, vid en tidpunkt då en
sjelfständig tanke alltid utsatte författarne för någonting värre, än
armod. Han skapade sig ett yrke. Det nya tidehvarfvet för litte-
raturen, som ändtligen tillät den att lefva värdigt och aktad, börjar
först med revolutionen.»
Vi skola på de följande sidorna försöka att gifva en samman-
trängd öfversigt af den litterära eganderättens utveckling. Det är
blott en del af ett stort område, vi egentligen skola sysselsätta
oss med. I sin helhet omfattar det, hvad man kallar, »andlig
egendom», propriété industrielle, artistique et littéraire, geistiges
Eigentlium. För att ett alster af det andliga arbetet skall utgöra ett
föremål för lagbestämd eganderätt, förutsattes att det kan mekaniskt
mångfaldigas, och att reproduktionen afser ett ekonomiskt intresse.
Sålunda är ett drama föremål för litterär eganderätt och skyddas
af lagstiftningen mot eftertryck och offentligt uppförande på scenen.
Derimot faller efterliknandet af en exeqverande konstnärs, en skå-
despelares eller musikers, skapelser utanför den andliga egande-
rättens gräns. Icke heller vidkommer denna rätt rent vetenskapliga
upptäckter, eller i allmänhet sådana föremål, hvilkas mångfaldigande
ej åsyftar vinst: såsom exempel härpå anför man att Wöhler ej
var berättigad till patent på upptäckten af aluminium, så länge dess
framställande var endast ett vetenskapligt experiment, men att derimot
Deville’s upptäckt afaluminiets framställande i stort och användning i
industriens tjenst med rätta blef föremål för ett vigtigt fabrikspatent
i flere länder. Med iakttagande af den sålunda antydda begräns-
ningen delar man den andliga eganderättens föremål i vissa klasser,
som i olika lagstiftningar och af olika författare olika bestämmas,
och om hvilkas rätta inbördes begränsning mot hvarandra menin-
garna i flere fall väl lära förblifva skiljaktiga, men som för ända-
målet af en kort öfverblick af ämnet lämpligast torde kunna an-
gifvas under de tre rubrikerna: skrifter, konstverk, tekniska upp-
finningar. Till den första klassen räknar man vanligen ej blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
