Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om litterär eganderätt, särskildt med hänsyn till de nordiska rikena. Af A. Hedin - Spörsmål till herrar astronomer. Bihang till den kronologiska afhandlingen i marshaftet af Framtiden för år 1870. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPÖRSMÅL TILL HERRAR ASTRONOMER. 73
När han i förordet till den 1868 utgifna andra upplagan af nämda
skrift kastar en återblick på sin lyckade vapenbragd, anmärker
han att regeringens förfarande — ett fördrag med England, som
blott behöfde senatens bifall — var ett illistigt försök, att »få
principen af folkets beskattande utan representationens medverkan
införd.» Om nu någon här i landet vill upptaga detta dräpande
motskäl och påstå, att en förordning, som hindrar svenske för-
läggare att plundra yrkesbröder i annat land och tvingar dem att
möjligen underkasta sig utbetalande afnågon ersättning till original-
författaren, skulle kränka missgerningsbalkens förbud, att »lägga
skatt, gärder eller annan tunga å konungens undersåter», då må
vi erkänna oss svarslöse.
A. Hedin.
Spörsmål till herrar astronomer.
Bihang till den kronologiska afhandlingen i Marshäftet af
Framtiden för år 1870.
Kronologien är, det måste medgifvas, en ytterligt torr och
derigenom för det stora flertalet i hög grad afskräckande veten-
skap. Likväl har hon med rätta blifvit betecknäd såsom ett af
historiens båda ögon (det andra är geografien), och särskildt är
hon af utomordentlig vigt för astronomien. Då hon nu tillika
funnit sådana utmärkta bearbetare som en Scaliger, Petavius, Ideler,
Clinton, Böckh m. fl., så kan jag ingalunda förundra mig, om man
tills vidare icke vill tro min försäkran, att ingen af de för- Juli-
anska kalendrarne hittills varit fullständigt (d. v. s. till både kon-
struktion och epok) känd och utforskad, med undantag blott af
den enklaste bland dem alla, nämligen det forn-Egyptiska året af
städse 365 dagar, samt att i följd af denna okunnighet de flesta
af den gamla historiens data hittills blifvit mer eller mindre orik-
tigt bestämda. Beviset för sanningen af detta påstående skall icke
uteblifva, i fall lifstid och andra omständigheter tillåta mig att
en gång utgifva mina handskrifna Kronologiska Forskningar, för
hvilkas resultater jag dock dessförinnan skulle önska att i några
vigtiga punkter erhålla en sådan betryggande kontroll, som icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
