Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Spörsmål till herrar astronomer. Bihang till den kronologiska afhandlingen i marshaftet af Framtiden för år 1870. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPÖRSMÅL TILL HERRAR ASTRONOMER. 75
historiska gången af min undersökning visa, att jag icke heller i
nu förevarande punkt varit styrd af idel lättsinne och tanklöshet.
Sedan det, genom att strängt skärskåda och fasthålla de äldsta
historiska vittnesbörden, lyckats mig att återställa samtlige de Ro-
merska kalendrarne från Servius Tullius till Julius Cæsar och att
bringa konsulsparen till deras ursprungliga plats i den Julianska
perioden, vunnos härigenom en mängd säkra synkronismer, som,
kastande sitt ljus åt alla sidor, bland annat bevisade, att de Se-
leucidiska och Ptolemeiska konungarnes tillträdningsår hittills blif-
vit ganska oriktigt bestämda. Så, för att blott hålla oss till det
för ögonblicket vigtiga, fann jag, att Ptolemeus Epiphanes’ första
regeringsår rätteligen daterar sig från hösten år 208 f. C., hvar-
med följer, att 4 Xanthikos i hans nionde regeringsår, hvilket da-
tum af den samtidiga urkund, som man kallar Rosetteinskriften,
paralleliseras med Egyptiernas 18 Mechir, nödvändigtvis faller på
28 Mars 199 f. C. En säkrare hållpunkt än denna kan icke gif-
vas. Då nu emellertid denna fixering af det ifrågavarande årets
4 Xanthikos icke stämmer med den äldre Macedoniska kalender,
som, omedelbart fortärfd från Alexander den Store, ännu under
Evergetes den förstes 9:de regeringsår var (enligt hvad det vid
Suezgräfningarna funna Kanoposdekretet bevisar) gällande i Egyp-
ten, så måste man enligt all historisk probabilitet sluta, attPtole-
meerna under mellantiden adopterat den i det Syrisk-Macedoniska
grannriket vedertagna kalendern, hvilken derstädes blifvit införd
redan under Seleucus I; och ingen betänksam kronolog lärer kunna
godkänna någon annan uppställning af den Seleucidiska kalendern
än en sådan, som motsvarar fordringarna af det Rosettiska paral-
leldatum. I den af mig i Marshäftet uppställda Chaldeisk-Seleu-
cidiska kalendern faller verkligen 112:te årets 4 Xanthikos på det
af Rosetteinskriften fordrade datum 18 Mechir 549 er. Nabon. eller
28 Mars 199 f. C., och härigenom erhåller min i fråga varande ka-
lender en så mycket större styrka, som sammanträffningen upp-
står alldeles sjelfmant och såsom blott en omedelbar följd deraf,
att kalenderns konstruktion och epok blifvit uteslutande bestämda
efter de bästa, för att ej säga enda, historiska grunder, som före-
finnas.
Sedan denna hållpunkt var vunnen, gick jag till betraktande
af de tre Chaldeiska data, som Ptolemeus åt oss bevarat. Dessa
ville emellertid icke utan oväntade svårigheter passa in i min
Seleucidiska kalender, och till ledning ägde jag blott de anteck-
ningar ur Ptolemei text (Halmas edition), som jag vid en tidigare
period hade utskrifvit på akademiska biblioteket i Upsala och då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
