Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Spörsmål till herrar astronomer. Bihang till den kronologiska afhandlingen i marshaftet af Framtiden för år 1870. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. JULI.
ansett tillräckliga. De tvä första data stämde med min kalender
endast under förutsättning, att de vidkommande- Merkuriusobser-
vationerna ägt rum vid det angifua Chaldeiska dygnets början,
och det tredje (beträffande Satumusobservationen) föll enligt min
kalender icke på Egyptiernas 14 Tybi (den enda läsart, jag då
kände) utan på den 13:de, hvadan jag tvangs att här företaga en
korrektion af texten, hvilken korrektion likväl genast kraftigt un-
derstöddes af Ptolemei egen uppgift om solens längd vid obser-
vationstillfället och längre fram blef ytterligare berättigad genom
min då vunna kännedom, att en äldre läsart angaf icke 14:de
utan 12:te Tybi. Då jag emellertid, föranledd såväl af sakens na-
tur som af Idelers framställning, ansåg de bägge Merkuriusobser-
vationerna tillhöra morgonstunden före solens uppgång, så tycktes
•min kalender icke kunna vara riktig med annat vilkor, än att
Chaldeiska dygnet begynte icke först med soluppgången utan redan
med dagbräckningen — ett antagande, hvartill jag dock saknade
mod, enär de gamles uppgifter alldeles bestämdt och otvetydigt
angåfvo sjelfva soluppgången såsom den rätta dygnepoken. I denna
förlägenhet kom jag öfver v. Gumpachs år 1860 utgifna Grund-
züge einer neuen Weïtlehre och läste der sid. 580 följande mot
en skrift af H. Henri Martin (Mémoires où se trouve restituépour
la première fois le calendrier lunisolaire Chaldéo-Macédonien) rik-
tade ord: »Uebrigens beweist sein (Martins) Argument (näml. bans
påstående, att våra i fråga varande bägge Merkuriusobservationer
voro nattliga och inföllo före soluppgången) nur noch, dass er
eben so unbewandert in der Astronomie wie in der Arithmetik
ist. Ptolemäus nämlich, dessen Text im Vorlag, gibt ausdrücklich
an, dass die beiden fraglichen Beobachtungen sich af die grösste
östliche Elongation des Merkurs im erstem Falle 21° im zweiten
22beziehen, und folglich nach Sonnenaufgang angestellt wurden,
weil Merkur erst reichlich 1| Stunde nach der Sonne aufging» m.
m. Oaktadt allt mitt misstroende till v. Gumpach, hvars otillför-
litlighet jag mycket ofta haft tillfälle att iakttaga, mäktade jag
dock icke föreställa mig, att författaren till en pretenderad »Neue
Weltlehre» kunde uppträda med afgjorda astronomiska omöjlig-
heter och vara oförskämd nog att slå detta i pannan på en an-
sedd vetenskaplig motståndare; jag såg för öfrigt icke blott, att
v. Gumpach denna gång verkligen hade rätt beträffande de räkne-
fel, hvarmed Martins kalenderrestitution var behäftad, utan ock att
Ptolemeus verkligen hade betecknat hvardera af de bägge digres-
sionerna såsom en éwa (Halma »orientale») psyiatTi
och jag visste bestämdt, att det nu varande astronomiska språk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>