Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. AUGUSTI.
detta af personer, som haft stort inflytande på hit hörande allmänna
angelägenheter — ändock medgifvit skolans utgående lärjungar
samma rättigheter som lärjungarne från andra läroverk, så synes
ingenting böra hindra medgifvandet af enahanda rättigheter, äfven
om de slutliga kunskapsfordringarna i ett eller annat afseende
skulle vara något olika; ty då man velat framför allt annat fram-
hålla den offentliga skolan såsom en uppfostringsanstalt, så är
klart, att i fall Nya elementarskolan i något felar, så måste detta
ske långt mera genom hennes lärosätt och disciplin, än genom ett
något längre eller något kortare pensum i det ena eller andra
läroämnet. Öfverhufvud äro experimenten på detta fält icke
alldeles så farliga, som somlige tyckes förmena, när de skrifva
om saken (vi borde, med våra täta förändringar på skolans
område, förtvifla, om så vore förhållandet!). Naturen utjemnar
olikheterna i skolordningarna mer än någon tror; och åtminstone
hafva vi aldrig hört, att ur Nya elementarskolan utgångne lärjungar
— och sådana befinna sig i detta ögonblick på alla grader af
embetsmannaskalan — äro väsentligen olika dem, som utgått från
andra läroverk; hvaraf icke följer, att ju ej, i stort taget och för
ett helt land, skolans inflytande på bildandet af tänkesätt och
karakter kan vara af den allra största betydelse. Vi upprepa således,
att då Nya elementarskolans nya styresmän — de gamle äro nu
alla hädangångne — helt visst äfvenväl äro genomträngde af sko-
lans grundidé, att ej stå stilla, utan alltjemt utveckla sig sjelf och,
genom anställande af rön och försök, utveckla svenska skolunder-
visningen till ett bättre, så skola de svårligen finna något fält,
der skolan skall kunna skörda vackrare lagrar, än på det här
uppgifna1). Vi våga hoppas, att det ej må räknas oss till för-
mätenhet att hafva framkastat en uppmaning af sådant slag!
Hvad angår det inflytande, som läroverkets föreslagna fördel-
ning uti en real- och en latinskola skulle utöfva på den sak, som
här senast varit i fråga, nämligen individualitetens rätt i upp-
fostringen, så är klart, att särdeles i denna punkt i fråga varande
’) Då vi förut angifvit de allmännaste dragen af en ny skolorganisation, så har detta
skett med afseende på näi’varande förhållanden. Vi anse oss böra anmärka, att om
tillbörligt afseende å den senast i fråga varande vigtiga punkten skulle göras, blefve en
och annan afvikning äfven i den allmänna skolorganisationen af nöden; och vi betvifla
ej, att äfven mången som ogillar Nya elementarskolans metod, skulle finna skäl att före-
draga denna här antydda organisation, som, ehuru den ginge mera på djupet med saken,
likväl kanhända i utförandet skulle bevisa sig enklare. Möjligen skola vi finna något
tillfälle att framlägga en detaljerad skolplan i den antydda syftningen, för att så-
lunda bättre åskådliggöra saken, än som kan ske genom en blott generel framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
