Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÄROVERKSREFORMBN I SVERIGE. 115
systemet i afseende på de gamla språken, som äfven bör härvid
beaktas, innebär en större frihet för individen än valet mellan
de gamla lärdoms- och apologistskolorna; men det är en frihet
mera i anseende till tycket och lefnadsbehofven än till anlagen.
Hvad de senare beträffar, har man ej egentligen velat erkänna
deras rätt i någon vidsträcktare mån, än den fria flyttningen
gifver vid handen. Lefrén sjelf höll strängt på klasskurser och
stränga examina uti desamma för alla; endast frihet att fortgå
hastigare eller långsammare uti de särskilta ämnena medgafs.
Anmärktes, att eventuelt den totala tiden för alla kursernas i en
klass eller alla skolkursemas genomgående skulle blifva alltför
lång, brukade han gerna svara, att »tiden finge tagas från Obser-
vatorium», men att detta icke anginge skolan; hvarmed han ville
säga, att lärjungen finge fritt taga för sig all den tid han behöfde,
men att skolan icke kunde skänka efter sina en gång bestämda
fordringar ’■)• Vi vilja nu icke här ingå uti någon vidlyftigare fram-
ställning af de skäl, som tala för att i fråga om valet af läroämnen
lemna mera fritt spelrum åt de individuela anlagen, utan tillåta oss
blott att med afseende derpå hänvisa till en afhandling rörande det
i fråga varande ämnet, som förf, af denna uppsats på ett annat
ställe offentliggjort2); men vi kunna ej underlåta att uttrycka den
meningen, att saken i sig sjelf är af den stora vigt och betydelse,
och skälen så pass talande, att ett försök i denna väg väl kunde
löna mödan, man må nu tänka sig valfriheten mer eller mindre abso-
lut, eller inskränkt till vissa cykler af läroämnen och dessa med
längre eller kortare kurser, allt efter de olika sammanställningarna
af ämnen. De pedagogiska svårigheterna äro ingalunda större, än
att de kunna öfvervinnas; och då Nya elementarskolan i Stockholm
har till sin uppgift att vara en »profskola», der nyheter i afseende
på undervisningen må försökas, så veta vi knappt något som
kunde vara mera, än det här antydda, förtjent af skolans upp-
märksamhet eller mera öfverensstämmande med hennes ursprung
och traditioner. Vi inse alltför väl det hinder, som afgångsexamen
lägger i vägen för en sådan utveckling af skolans kanske vigtigaste
grundidé; men detta hinder bör ej vara oöfverstigligt. Har rege-
ringen, i trots af alla de anmärkningar som af skolans motståndare
blifvit gjorda mot snart sagdt hvarenda detalj af hennes organi-
sation, så väl hvad undervisning som disciplin beträffar, — och
1 ) Att detta icke behöfde utesluta uödig uppmärksamhet på att ordna lärokur-
serna på ett lämpligt sätt, faller af sig sjelft.
2) Se författarens Afhandlingar och smärre tippsatser, 3:dje häftet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
