Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM EN JEMFÖRANDE NORDISK LITTERATURHISTORIA. 121
Endast spridda bidrag till uppgiftens lösning finnas hittills
att tillgå.
I Journal général de la littérature étrangère (Paris 1800_
1801) har Malte Brun (Malte Konrad Bruun) skrifvit om den
nyaste nordiska litteraturen. Denna afhandling känner jag dock
endast genom utdrag, som Nyerup har öfversatt i Lærde Efter-
retninger (Köbenhavn 1801, n:o 46). Såsom prof vill jag anföra
följande: »De danske har lige så stor overflodighed af komiske
poesier, som de svenske har mangel derpå.» Grunden till denna
ohkhet söker han dock för ensidigt i den politiska utvecklingen.
Om skådespelsdiktningen heter det: »Nogle operaer af Kellgren,
Evald og Baggesen, tre fire tragedier af svensken Leopold og den
norsk-danske Nordal Brun, Thaarups hyrdestykker, og en snes
skikkelig gode komedier af danske forfattere, Holberg, Hejberg,
Falsen, Pram og andre — det er på det nærmeste Skandinaviens
hele dramatiske rigdom.» I den heroiska eller historiska oden sak-
nar han »den gamle skaldepoesi, i hvis fragmenter man endnu må
beundre den energiske og billedrige stil. Deres mytologi, den
eneste, der på nogen måde kan sammenlignes med den græske,
er, som borgeren Noël ’) meget rigtig har anmærket, uendelig mere
poetisk end den ubehaglige ensformighed i Ossians ateistiske sy-
stem.» Smärre utdrag ur denna afhandling skola vi lemna i det
följande.
I tidskriften Svea (Upsala, 1831—32, häft. 13—14 eller ny
följd 1 2, s. 26—77, 365—413 och 244—306, utan slut) före-
kommer en längre uppsats om den nyare danska litteraturen, i
hvilken denna ofta jemföres med den svenska. Författaren är
onämd. Stycket om den filosofiska litteraturen är fritt öfversatt i
»Kobenhavnsposten» (1833, n:o 115—125, s. 457—499). Ur denna
(som under samlandet af material till föreliggande afhandling varit
mig mera åtkomlig) vill jag meddela några prof. I sin inledning
beklagar författaren filosofiens sena uppträdande såsom vetenskap
i Norden. »Det bör være en væsenlig opgave for de tre skandi-
naviske natjoners literaturhistorie at opdage grunden til denne
mesten totale udeblivelse af nordisk filosofi.» Längre fram påvisar
lian »en hovedsaglig mangel» i Danmarks kultur och literatur, »den
samme, som hersker i Sveriges, i hvor vel måske i en noget mindre
giad, næmlig manglen af en filosofisli grundväld.» Angående den
’) Utan tvifvel: S.-B.-J. Noël de la Marinière, som 1799 hade skrifvit : »Examen
comparatif du pouvoir des Parques Scandinaves et grecques sur Odin et Jupiter.»
Boken har jag icke haft tillfälle att se.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
