Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A’
122 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871’. AUGUSTI.
nya kantianismen, omkring midten af 1790-talet, yttrar han, att
den »er ikke mindre mærkelig i Danmarks literære udvikling end i
Sveriges.» Filosofien tyckes öfverliufvud vara författarens starkaste
sida; i andra stycken böra hans uttalanden begagnas med större
varsamhet. I det hela är afhandlingen värderik.
Den bekante franske författaren X. Marinier genomreste 1837
en stor del af Norden. Han uppsökte Ingemann i Soro och be-
sökte Oehlenschläger på Fredriksberg. Andersen, 32 år gammal, be-
rättade för honom »le roman de sa vie», tio år innan tyskame
hörde »Das Mährchen meines Lebens», medan vi först 1855 utför-
ligast fingo läsa »Mit livs æventyr.» I Sverige talade Marinier med
Wallin, Franzén och Geijer; han besökte Atterbom i Upsala och
Tegnér i Vexiö. Nordens litteratur studerade han dels i Danmarks
hufvudstad, der han fann tryckta hjelpmedel endast af Rahbek
och Nyerup, men fick muntligt understöd af Kolderup-Rosenvinge,
Werlauff och Molbech; dels i Sveriges hufvudstad, der han begag-
nade Hammarskölds litteraturhistoria samt åtnjöt Arvidssons och
Rydqvists personliga bistånd. — 1839 utgaf han Histoire de la
littérature en Danemark et en Suède, der de två rikenas litterära
utveckling afhandlas, sammanfattad i ett band; men hans jemförande
försök äro mycket sällsynta och sällan lyckade, såsom t. ex. när
han skrifver om »le Folkvisor, comparé aux Kcempeviser» (!). När
han derimot jemför enskilde författare inom norden sinsimellan
eller nordiske med främmande, är han vida lyckligare; och icke
få snilleblixtar väcka läsarens eftertanke och göra hans eget om-
döme klarare. Författaren är sjelf skald, och hans öfversättningar
äro ofta särdeles goda. Men hans litteraturhistoriska uppgifter
äro mindre pålitliga och mycket ofullständiga. Om forntiden vet
han nästan intet; »Brinnhild» (!) känner han endast såsom »1’une
des héroines des Niebelungen.» För Norge har han »point de place
spéciale», men nämner dock i företalet Vergeland, Schwach, Vel-
haven, Munch och Bjerregaard; på tal om Finland nämnes Rune-
berg. Om Linné finnas näppeligen två rader; om Grundtvig icke
ett enda ord. Rent af löjliga äro författarens misstag, när han
synes tro, att Thorild och Ehrensvärd sjelfve personligen deltogo
i de fosforistiska striderna, eller när han låter »la vieille Ulla»
fylla Bellmans glas. Men oaktadt alla lyten läser man dock boken
med verkligt nöje; i det följande skola flera af dess goda sidor
komma oss till nytta.
William och Mary Howitt utgåfvo 1852 i London The litera-
ture and romance ofNorthern Europe, constituting a complete history
of the literature ofSweden, Denmark, Norway and Iceland (2 delar).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
