Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
Det är ett sorgligt faktum, att vi nordboar ofta känna vår
egen litteratur mindre än främmandes. Mera än en gång har
vägen från svenskan till danskan, eller tvärtom, gått genom tysk
öfversättning. Af denna större bekantskap med det främmande
följer imellertid, att jemförélse af två eller flere nordiskeförfattare
i olika riken med en och samma främmande stundom kan hringa
oss till att jemföra de nordiske sinsimellan.
Färdiga slutsatser vågar jag dock icke lemna här. Endast
några antydningar till närmare profiling!
»Mærkelig nok» — säger N. M. Petersen (IV, 95) — »bleve
Linné och Buffon fodte i samme år, 1707.» En jemförelse skulle
kanhända visa, att de bland annat förhålla sig såsom ljus och
värme. Men — har Danmark-Norge haft sin Linné eller Buffon?
Och i så fall: när?
»På visst sätt» — säger G. H. Mellin *) — »kan man jemföra
grefve Tessin med romarnes Cicero... såsom danare af ett nytt
tidehvarf för konsterna i vårt fädernesland.» Har någon motsva-
rande funnits i Danmark-Norge?
»Holberg er Danmarks Plautus», säger Malte Bruun, som dess-
utom gifver honom »plads ved siden ad Molière och Goldoni», och
som senare uttalar, att hans »föredrag og skildringer ere stun-
dom en Aristofanes værdige» (jfr Lcerde Efterretn. 1801 s. 723—
729, der flera dylika jemförelser finnas). Och Marmier (s. 134)
jemför »Peder Paars»’s författare med »Don Quixot»’s: Miguel de
Cervantes Savedra.
G. F. Gyllenborg »kan i almindelighed lignes ved Persius og
i klarhed med Boileau» (Malte Bruun).
Tyge Rothe kallas af den svenske författaren i Svea (öfversatt
i Kbh.-posten s. 463) »grundlig som Möser, skarpare end Herder
og lærdere end Bonnet».
Om Bellman yttrar Marmier (s. 344), att hans »chansons à
boire rappellent parfois celles d’Olivier Basselin», denne Normandiets
»trouvère» från 1400-talet, som benämde sina sånger »vau-de-vire»,
det senare »vaudeville».
På tal om Evald yttrar Marmier (s. 173): »il avait été soldat
comme Cervantes, malheureux comme Tasse, pauvre comme Camoens;
il fut comme eux chanté et glorifié après sa mort.» Det är mycket
’) Enligt Wieselgren: Sv. Sk. Lit. V, 298.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
