Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Moderna samhällsförbättrare och deras läror om familjen och staten. 1. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
Moderna samhällsförbättrare
och deras läror om familjen och staten.
Sedulo curavi humanas actiones non ridere,
non lugere, neque delectari, sed intelligere.
Spinoza.
L
Alltifrån vår tidigaste bekantskap med »allmänna historien» i
ungdomsåren stå vissa årtal inpräglade i vårt minne såsom framför
alla andra ur verldshistorisk synpunkt betydelsefulla. Såväl den
förkristna bildningsperioden som medeltiden förser oss med ett
rätt vackert antal af dessa minnesvärda data, men ännu talrikare
blifva de, ju närmare vi nalkas vår egen tid och de tilldragelser,
som förbereda det moderna samhällsskickets grundläggande. Det
är liksom inträdde nu i händelsernas utveckling en lifligare fart;
katastroferna följa raskt på hvarandra och deras verkningar spåras
oförtöfvadt inom allt vidsträcktare områden. Ej sällan under den
nyare tiden, så rik på djerfva ansatser af hvarjehanda slag, har
ett årtionde, ja ett enda år visat sig mera fruktbärande för vårt
slägtes framsteg i den ena eller andra riktningen, än fordom hela
århundraden. Historieskrifvaren, hvilken det åligger att framställa
det timade i dess inre sammanhang, har hittills, vid efterforskandet
af det närvarandes förutsättningar i det förflutna, i främsta rummet
haft sin uppmärksamhet riktad på tvenne epokgörande årtal: 1517
och 1789. I bredd med dessa skall hädanefter ett tredje »verlds-
historiskt» årtal fängsla hans intresse och kräfva en tillfyllestgö-
rande förklaring. Luthers reformation och sedermera den franska
revolutionen öppnade portarne till de stora skiftena i den nya
och nyaste tiden; förra hälften af år 1871 erbjuder betraktaren
ett i sitt slag ej mindre märkligt skådespel. När, efter den lång-
variga tysk-franska fejdens upphörande, man börjat hoppas på
fredens och frihetens återvändande till Frankrike under dess nya
statsform, utbryter plötsligt i detta land ett fasaväckande inbördes
krig, anstiftadt af den djefvulska liga, som, under ett fortsatt
lögnaktigt koketterande med frihets- och jemlikhetsidén, i sjelfva
verket sökte rödja en väg för den andliga träldomen och barbariet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
