Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Moderna samhällsförbättrare och deras läror om familjen och staten. 1. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. AUGUSTI.
pâ fredlig väg verka för arbetarnes »ekonomiska frigörelse», hvilken,
hette det i inledningen till föreningens stadgar, borde vara ett
verk af arbetarne sjelfve. Väl bibehölls i stiftelseurkunden den
gamla socialistiska frasen om »kapitalet» såsom orsaken till all
materiel, politisk och moralisk träldom, men pä samma gång för-
klarades att sällskapet såsom grundval för sitt uppförande mot
alla menniskor ville begagna sanningen, rättvisan, moralen, utan
afseende på ras, trosbekännelse eller nationalitet, hvarjemte beto-
nades att det icke gåfves några rättigheter utan skyldigheter, liksom
ej heller några skyldigheter utan rättigheter. I den andan voro
äfven stadgarne affattade. Deras första paragraf innehåller, att
en association är bildad till åstadkommande af en centralpunkt
för inbördes samverkan bland till samma mål sträfvande arbetare
i alla länder samt att detta mål vore ömsesidigt bistånd, framåt-
skridande och arbetsklassens »fullständiga frigörelse». Om ock
detta senare uttryck fortfarande förblef något dunkelt, tycktes dock
ingenting antyda, att föreningen umgicks med omstörtningsplaner
gent imot den bestående samhällsordningen.
Nu utbröt, i medio af Juli 1870, kriget mellan Frankrike och
1yskland. Denna stora händelse blef medelbart en af de förnämsta
orsakerna till föreningens på sista tiden väsentligen och ingalunda
till ett bättre förändrade hållning och åtgöranden. Till hela sin
riktning var l’Internationale afgjordt fredsälskande; samfundet af-
skydde kriget såsom hinderligt för den eftersträfvade förbrödringen
mellan folken. Dess åskådningssätt härutinnan bestämde dess sätt
att uppträda. Den 12 Juli, tre dagar före Frankrikes krigsför-
klaring, offentliggjorde föreningens sektion i Paris i tidningen
Reveü en protest imot det krig, man visste stå för dörren. »Ännu
en gång», yttras i detta aktstycke, »hotas verldens fred af den
politiska äregirigheten, som tager den europeiska jemvigten och
nationaläran till förevändning. Till svar på dessa krigiska prokla-
mationer från dem, som sjelfve fritaga sig från att sätta sina lif
på spel, afgifva vi vår protest, vi, som åstunda freden, arbetet och
friheten. Bröder i Tyskland’ Söndringen mellan oss skulle endast
lända till despotismens fullständiga triumf på båda stränderna af
Rhein.» — Den 16 Juli hölls ett möte i massa af tyska arbetare i
Braunschweig; församlingen tillkännagaf sitt obetingade instäm-
mande i det af pariserarbetarne utfärdade manifestet, protesterade
mot tanken på ett nationalhat mellan Tyskland och Frankrike
och sammanfattade sin opinionsyttring i följande ord: »Med djup
sorg nödgas vi underkasta oss ett försvarskrig såsom ett oundvik-
ligt ondt; men på samma gång uppfordra vi hela den tyska arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
