Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Moderna samhällsförbättrare och deras läror om familjen och staten. 1. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERNA SAMHÄLLSFÖRBÄTTRARE. 173
Vi begära — säga de i sin officiela tidning för den 25 Mars
1869 — folkets direkta lagstiftning genom folket, afskaffande af den
individuela arfrätten för kapital och. arbetsredskap, jordens förvand-
lande till gemensam egendom.
Förbundet förklarar sig ateistiskt — säger den »generalkonselj» som
i Juli 1869 konstituerade sig i London — det vill afskaffandet af de
särskilda religionsbekännelserna, vetenskapens sättande i stället för
tron och den menskliga rättvisans i stället för den gudomliga, äkten-
skapets afskaffande . . . Det fordrar framförallt afskaffande af arfsrätten,
på det i framtiden njutandet måtte vara lika med hvars och ens pro-
duktion, och att, i enlighet med det beslut, som fattades vid sista
kongressen i Brüssel, jorden, arbetsredskapen, likasom allt annat kapital,
måtte blifva hela samfundets gemensamma tillhörighet och icke kunna
begagnas annat än af dem som arbeta, det vill säga af jordbrukande
och industriela associationer.
Sådan är sammanfattningen af Flnternationales läror, och det är
för att tillintetgöra hvarje individuel verksamhet och egendom, för att
krossa nationerna under oket af ett slags jernhårdt munkvälde, för att
förvandla dem till en ofantlig, genom kommunismen utarmad och för-
slöad hop — det är för att åstadkomma allt detta, som vilseförda
eller vrångsinta menniskor förleda de okunnige och släpa med sig de
alltför talrika anhängare, hvilka tro sig skola i återuppväckandet af
dessa ekonomiska orimligheter finna njutningar utan arbete och till-
fredsställandet af sina mest straffvärda önskningar.
Dessa äro i sjelfva verket de perspektiv, som de framhålla för de
oerfarna menniskor, hvilka de vilja bedraga: »Arbetare i hela verlden»
— heter det i en publikation af den 29 Januari 1870 —»organiseren
eder, om I viljen upphöra med att lida af öfveranstängning och försakel-
ser af alla slag. Genom den internationela arbetareföreningen skola
ordningen, vetenskapen, rättvisan träda i stället för oordningen, bristen
på förutseende och godtycket.»
»För oss» — heter det på ett annat ställe — »är den röda fanan
symbolen af den allmänna menniskokärleken : må våra fiender vara
betänkta på att icke mot sig sjelfva förvandla den till en terroris-
mens fana.»
Inför sådana citat är hvarje utläggning öfverflödig. Europa be-
finner sig gent imot ett systematiskt förstörelsearbete, riktadt imot en
hvar bland de nationer, af hvilka det består, och mot sjelfva de prin-
ciper, på hvilka all civilisation hvilar.
Efter att hafva sett Internationales koryféer vid makten, behöfver
denna förening icke längre ■ fråga sig hvad deras fredliga försäkringar
betyda. Sista ordet i deras system kan icke vara något annat än en
afskyvärd despotism, som skulle utöfvas af ett ringa antal chefer, de
der sjelfve upphäft sig öfver en under kommunismens ok böjd massa,
som måste underkasta sig allt slags träldom, ända till den förhatli-
gaste af alla, samvetets, — som icke mer skulle hafva hvarken hem
eller egen mark, hvarken sparpenning eller bön — som vore redu-
cerad till en ofantlig verkstad, som låter sig ledas af fruktan, som
vore tvungen att från sitt hjerta bortkasta all tanke på Gud och fa-
miljen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
