Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Moderna samhällsförbättrare och deras läror om familjen och staten. 1. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 FRAMTIDEN. FJERDE ARGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
Så långt clet ofvannämda cirkuläret. De starka uttryck, livar-
med Jules Favre brännmärker l’Internationale och dess syften, äro
utan tvifvel berättigade i fråga om samfundets mwarande skap-
lynne. Mindre grundadt torde hans antagande vara, att 1’Intema-
tionale äfven till sin ursprungliga plan var ämnad att blifva »en
hatets och krigets förening ’).» Huru som helst framgår imellertid
ur de sistförflutna månadernas tilldragelser ett oförnekligt faktum :
vår tids politiska och sociala samhällsordning är alltjemt utsatt
för en vaksam och skoningslös fiendes med död och tillintetgörelse
hotande anfall. L’Internationale och pariserkommunen hafva på den
senaste tiden varit denna fiendes längst framskjutna förposter;
första angreppet, dervid valplatsen var Frankrike, tillbakaslogs,
men de djupt i tidsförhållandena rotfästade orsaker, som fram-
kallat fejden, qvarstå och verka fortfarande med oförminskad styrka.
Vid försöket att komma de i fråga varande orsakerna på spåren
har man trott sig i främsta rummet böra uppmärksamma tvenne
för det moderna Frankrike karakteristiska företeelser, nämligen
å ena sidan det djupt kända behofvet af en decentralisation i för-
valtningen och å andra sidan det socialt-politiska åskådningssätt,
som eger sina filosofiska förutsättningar i den s. k. posivitismen.
En talangfull skriftställare i den engelska tidskriften Fort-
nightly Review (d. 1 Maj 1871), Frederic Harrison, är den som i
synnerhet framhållit den inre frändskapen mellan det franska decen-
tralisationssträfvandet och vissa politiska doktriner i Auguste Comtes
positivistiska filosofi, hvilka han anser böra sättas i ett åtminstone
indirekt samband med kommunens »idéer» och åtgöranden. Hvad
han derom yttrar, är i hufvudsak följande:
»Kommunens grundprincip är en protest mot den alltför långt
dnfna centralisationen, ett sträfvande att grunda samhället på
smäue enheter, utan att tillintetgöra det nationela föreningsbandet.
Om kommunen, sådan den af arbetarne i Paris organiserats, just
är den form som denna decentralisation skall taga, kan sättas i
fråga, och vi behöfva icke antaga deras försök såsom en definitiv
lösning. Men decentralisationens grundsats är en för Frankrike
nödvändig och måste slutligen finna sin tillämpning på helavestra
Euiopa. De omfattande och olikartade krafter, som i de moderna
staterna koncentrerats på en punkt, hafva blifvit fiendtliga mot
framåtskridandet och i synnerhet mot en sann social och indu-
striel utveckling. De stora problem, som uppstått i det indu-
striela lifvets medelpunkter, hafva blifvit på ett grymt sättinveck-
’) Jfr den motsatta åsigten i Beeslys ofvan citerade uppsats i Fortnightly Review.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
