Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Moderna samhällsförbättrare och deras läror om familjen och staten. 1. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERNA SAMHÄLLSFÖRBÄTTRARE. 175
lade genom landsbygdernas efterblifna ståndpunkt i fråga om all-
män upplysning. Och den stora makt, styrelserna öfver dessa
nationela aggregat ega till sitt förfogande, är fiendtlig mot den
fria utvecklingen och det sociala lifvet. På dessa grunder yrkades
af August Comte redan för tjugu år tillbaka, att det första stora
steget till en verklig ombildning af samhället måste vara en fri-
villig upplösning af vesterns stora nationer i smärre politiska en-
heter. Det första steget skulle vara införandet af en lokal men
icke nödvändigt demokratisk sjelfstyrelse öfver landsträckor af unge-
fär samma vidd som de gamla franska provinserna, och allesam-
man förenade till en nation genom ett federativt band. Det andra
steget skulle vara dessa gruppers verkliga sjelfstyrelse och det natio-
nela bandets utbytande mot eller utvidgning till det ännu större na-
tionela föreningsbandet af den genom en moralisk eller intellektuel
enhet sammanhållna vesterländska republiken. Utan att vi der-
före vilja påstå, att kommunen grundar sig på eller är något exakt
uttryck af denna Comtes idé, motsvarar den faktiskt densamma.
Den visar med hvilken säker blick han såg, hvart Frankrikes poli-
tiska utveckling instinktmässigt syftar.»
»Det’ torde vara på sin plats», fortsätter författaren längre fram
i sin afhandling, »att här uppvisa denna revolutions förhållande till
Comtes principer. Hans nuvarande lärjungar i Frankrike hafva,
ehuru ledarne för denna revolution äro fullkomligt förtrogna med
deras läror, ingalunda tagit aktiv del i densamma. I vissa hän-
seenden är rörelsen ytterligt motsatt deras principer, först och främst
deruti att den är ett våldsamt försök att lösa sociala problem
med tillhjelp af den råa styrkan, för det andra derföre att den har
kommunistiska tendenser, som de i högsta grad förkasta, och för
det tredje derföre att den grundar sig på läran om rättigheter och
på demokratiens dogmer. Men icke desto mindre sammanfaller
rörelsen i sjelfva verket med några af den positivistiska politikens
grundprinciper. Dess kärnidé, samfundets inskränkande till mindre
områden, öfverensstämmer i sina allmänna drag med Comtes schema
till en på fredlig väg utförd delning afFrankrike i sjutton särskilda
men federerade republiker. Frankrike, sade han år 1852, måste be-
frias från Paris’ öfvervälde, likasom Paris måste befrias från pro-
vinsernas obehöriga inflytande. I tillbakavisandet af vädjandet till
den allmänna rösträtten, i förkastandet af allt slags parlamentarisk
styrelse, i grundsatsen af direkt styrelse under ständig kontroll af
de aktiva medborgarne, i upphäfvandet af den stående arméen, i
systemet af kostnadsfri och från kyrkligt inflytande frigjord upp-
fostran, i yrkandet pä kyrkans skiljande från staten, till och med i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
