Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Anmälningar - Ett bidrag till myntkännedomen i Sverige. (Beskrifning öfver svenska kopparmynt och poletter af Stiernstedt. 1. Kopparmynt). Af M. Lagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
genom de af dem slagna mynt gått till efterverlden. En stor mängd
magistratspersoner från forna tider har historien lärt känna endast
genom mynten. En annan omständighet, som gifver numismatiken
ett synnerligt stort intresse, är den, att ikonologien förutan numis-
matiken snart sagdt är af noll och intet värde. Mången af den
antika verldens ypperliga bildstoder öfver dess store män har man
kunnat bestämma, dertill vägledd af mynten, hvarpå äfven deras
bilder tecknats, men här oftast i förening med utsatt namn. Hvil-
ket nöje och huru gagneligt är det ej att, samtidigt när man
läser om vare sig en Cæsar eller Cicero, en Nero eller Hadrianus,
en Gustaf Adolf eller Oxenstjerna, en Napoleon eller Humboldt, då
vara satt i tillfälle känna den mannens drag, återgifna af samtiden
i metallen! Det ligger äfven en lärdom uti att bedöma en menniskas
anletsdrag, enär själen merendels trycker sin prägel på ansigtets ut-
tryck. Efter årtusenden, när, genom tidens inverkan, alla samtida
afbildningar af personer och tilldragelser äro tillintetgjorda, finnas
dock säkerligen några penningar qvar. Ännu hafva vi mynt från
Alexanders dagar, lika sköna, som den dag de förfärdigades. Hvar
finna vi några andra samtida, oförderfvade minnen från de tvenne
årtusenden, som hafva svunnit sedan Macedonerkonungen bygde
sitt rykte, utom just i mynten och några få bildstoder? Af många
af gamla tiders husgeråd, offerredskap, skepp, klädedrägter, se-
der och bruk, hafva till vår tid afbildningar lemnats, endast och
allenast genom mynten. Ja, man kan nästan våga påstå, att uti
ett rikhaltigt och väl ordnadt myntkabinett skall man liksom i en
lefvande tafla se för sig framstäld den förflutna tiden; man skall
se historien, den politiska och financiela, i kraftiga och sanna drag,
och — hvad som äfven är en sanning — man skall se hela konsthisto-
riens utveckling, man skall se alster, vitnande om den yppersta
smak och konstskicklighet från Phidias’ tidehvarf, man skall se den
grekiska konstens blomma så småningom vissna och gå upp uti
den ej mera sjelfständiga romerska odlingen, man skall skåda kon-
stens förfall, dess öfvergång till Byzanz med dess egendomliga
riktning, och slutligen skall man förnimma dess gång genom me-
deltiden allt intill våra dagar, och för den tid som efter oss är,
skall taflan ytterligare fullständigas. — Huru mången har väl re-
flekterat öfver ett så synnerligt lärorikt moment uti det numis-
matiska studiet? — Dessutom torde det ej sakna intresse att på-
peka, hurusom ett och annat af forntidens språk endast blifvit
kändt genom mynten, enär inga andra litterära minnesmärken
hafva bevarats. Visserligen kan det invändas att ett språk,
som ej har några litterära alster qvarlemnade, är jemförelsevis af
ringa intresse att känna, men för sjelfva språkstudiets skull är det
af hög vigt att känna förgångna tiders tungomål, i och för den
jemförande forskningen. Genom att följa myntserierna igenom kan
man äfven se huru en och samma bokstaf under århundradens
förlopp så har kunnat förändra sig, att det mången gång är all-
deles omöjligt finna den ringaste likhet mellan det föregående och
det efterföljande, för såvidt man ej följer bokstafven genom dess
olika förändringsstadier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
