Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Anmälningar - Ett bidrag till myntkännedomen i Sverige. (Beskrifning öfver svenska kopparmynt och poletter af Stiernstedt. 1. Kopparmynt). Af M. Lagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR. 179
Hvad här nu yttrats, rör numismatikens betydelse i allmänhet,
men äfven hvad den svenska numismatiken beträffar, kunna åt-
skilliga förhållanden framdragas, hvilka äro af ej ringa intresse.
Sålunda kan man t. ex. af mynt med Johan III:s namn 1568 finna,
att han redan detta år begagnade sig af sitt »jus regale» för mynt-
ning, ehuru Erik XIV först formligen afsattes i Januari 1569.
Vidare finner man hvilken maktfullkomlighet hertig Carl (sedan
Carl IX) ansåg sig innehafva, då han redan 1583 har präglat sjelf-
ständigt mynt, ehuru han först erhöll myntningsrätt 1586. Lika-
ledes kan man af mynten finna bevis på styrkan af konung Sigis-
munds parti, enär det förekommer mynt af denne konung från
1599, ehuru hans makt var bruten och hans krona förlorad genom
slaget vid Stångebro 1598.
Friherre Stiernstedts nu utgifna arbete om svenska koppar-
mynt, är en omarbetning af det år 1857 med kongl. vitterhets-
historie- och antiqvitetsakademiens stora prismedalj belönta arbetet,
om Kopparmyntningen i Sverige och dess utländska besittningar,
jemte den 1864, äfven i samma kongl. akademis handlingar före-
kommande kopparmyntbeskrifningen. Då genom de tvenne nyss-
nämda arbetena kopparmyntsamlandet i Sverige tagit en vida
större utsträckning än förut var förhållandet, har friherre Stiernstedt
på grund af den mängd mynt, som under dessa senare åren kommit i
dagen, ansett det vara lämpligt utarbeta en ny, fullständigare koppar-
myntbeskrifning, hvaruti väsentliga omarbetningar företagits. Så-
lunda förekommer uti det nu utkomna arbetet en intressant uppgift
öfver de svenska myntverken: i Säter, Nyköping, Arboga, Avesta,
Stockholm, Garpenberg, Svappavara, Ljusnedal, Gustafsberg och
Carlsberg, äfvensom Stralsund och Wismar, hvarjemte en krono-
logisk förteckning med åtföljande biografiska uppgifter öfver mynt-
mästarne bifogats. Öfver kopparmyntningen, som i Sverige började
under Gustaf II Adolf år 1624, har friherre Stiernstedt sedermera
på ett tydligt och lättfattligt sätt för hvarje regent gjort en full-
ständig skildring i tre afdelningar nämligen »utmyntningsgrunder»,
»myntningsbelopp» och »myntbeskrifning » Från 1624 till 1855 ha
ej mindre än tjugo särskilda myntordningar varit i Sverige för kop-
parskiljemyntet gällande, samt 1644—1776 tio sådana för plåt-
myntet. Skiljemynt har från 1624 till 1779 utmyntats till ett
belopp af................................................................ 8,408,205 rdr specie
och från 1802 till 1870 ...................................... 1,072,913 » »
samt plåtmynt från 1644 till 1776 ........... 18,653,923 » »
Summa 28,135,041 rdr specie
eller 112,540,164 rdr rmt.
Då genom friherre Stiernstedts kopparmyntbeskrifning, en be-
tydlig lucka är fyld uti den svenska numismatikens litteratur,
vore det väl önskvärdt om äfven likartade arbeten öfver såväl
guld som silfvermynt komme att utarbetas, med lika stor omsorg
och grundlig lärdom som åt kopparmyntbeskrifningen blifvit egnad,
enär nu såväl Bremers Thesaurus Nummorum som Berchs, Mynt-
beskrifning äro väl mycket ofullständiga för att kunna vara till
den nytta, de afse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
