Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Anmälningar - Vår yngsta poesi. (Söderifrån. — Dikter af Montgomery-Cederhjelm). Af C. S—e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 FRAMTIDEN. WERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
Lyckliga stunder.
Du lilla bruna skälm, som ror så käckt,
Styr till den udden du så skön beskrifver,
Som skuggas utaf lager och. oliver:
Den har min längtan omotståndligt väckt.
Der vill jag svalkas utaf vindens flägt.
Och lyss till serenaden vågen gifver,
Och se hur dagen mer förförisk blifver,
Ju mer han kläder sig i qvällens drägt.
Der vill jag andas in balsamisk doft.
Der vill jag glömma bort att allt är stoft,
Der njuta friden blott, som mot mig strömmar.
Sjung nu, nu gerna, barcarolen din —
Men skulle der du se mig slumra in,
O, väck mig aldrig då ur mina drömmar.
Dä vi genomläste denna diktsamling, igenkände vi genast, att
några af dessa sonetter vederfarits den utmärkelsen att af Svenska
Akademien sistlidne år belönas med andra priset, ehuru författaren
då icke gaf sig tillkänna. Akademiens häfder sakna icke alldeles
exempel på författare, som tvekat att mottaga en belöning, hvaraf
deras blygsamhet (?) synes hafva blifvit öfverraskad, ehuru de
måhända åtminstone drömt derom, alldenstund de känt sig manade
att deltaga i täflan. Men då detta oaktadt författaren till ofvan-
nämda sonetter icke dragit i betänkande att, ehuru fortfarande
dold under anonymitetens slöja, utgifva dem från trycket, finna vi
sålunda att han, uppmuntrad af den i vår tanke förtjenta belö-
ningen, icke velat undanhålla allmänheten de sannolikt första
alstren af sin blyga sångmö, hvars redan nu behagfulla toner synas
berättiga oss till förhoppningar om att framdeles få göra bekant-
skap med en diktare af icke just vanlig begåfning.
Den typografiska utstyrsel, hvarunder förläggaren låtit de små
dikterna framträda, gör största heder åt herr Ivar Hæggstrôms
officin.
Äfven hr Hugo Montgomery-Cederhjelm har låtit trycka sina
»Dikter.» Hvad är naturligare än att ett ungdomsfriskt och käns-
slofullt hjerta, som tjusats af lifvets eller diktens poesi, och känt
sig öfverväldigadt af sångens underbara makt, till slut manas att
äfven blanda in »sin stämma uti diktens körer?» Derpå kan ju
ingen undra, men frågan tager en annan form, om diktaren ut-
gifver sig — såsom solosångare. Han har då trädt inom skranket
på täflingsbanan, presenterat sig för publiken och sedan detta
skett, hjelper det föga att under en smula sentimentala åtbörder
och med handen på hjertat, vare sig i prologen försäkra hela1 verl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
