Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, september - »Nyrationalismen» och dess motståndare. Ett ord med anledning af det nordiska kyrkomötet. Af Carl von Bergen - Om Bernhard Elis Malmström som menniska och skald. 1. Af P. A. Gödecke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Om Bernhard Elis Malmström såsom
menniska och skald.
Ett offentligt föredrag, hållet i Herrestads folkhögskola,
den 29:de April 1871.
I.
Folkhögskolan, som med detta föredrag håller sin sista lek-
tion under läsåret 1870—1871, betraktar den fosterländska histo-
rien såsom det ämne, hvilket utgör medelpunkten i hennes arbets-
plan. Men som allt hennes arbete syftar att väcka manliga tankar
och fosterländska känslor, är för henne historien aldrig blott en
rad af namn eller en räcka af årtal. Liksom ynglingen aldrig blir
så stark, att han icke behöfver, om han är af rätta arten, att
stundom luta sitt hufvud till sin moders bröst och lyssna till det
älskande hjertats slag, så behöfver också mannen hela lifvet igenom,
om han vill vara en medborgare af rätta arten, att luta sig till
den stora modrens bröst; han behöfver höra huru fosterlandets
hjerta klappar. Det är historiens sköna uppgift att föra honom
till detta bröst, att lära honom förstå dessa hjerteslagen. Men
då blifva ej heller de sidor af historien längre hufvudsak, för hvilka
flere af oss i vår barndom fingo stryk, emedan vi hade svårt att
lära oss dem. Der blir i stället plats också för andens, trons,
tänkesättens, sedernas och känslolifvets historia. Och som dessa
ofta så slående sant tagit sig uttryck i tänkarens ord och skal-
dens dikt, har också den fosterländska litteraturens historia erhål-
lit en liten men dock icke betydelselös plats bland våra läroämnen.
Vi hafva sålunda lärt känna åtminstone några af de stora
forngestalterna i Eddans ursprungsverld och vi hafva gjort bekant-
skap med både en och annan af de äkta, kärnnordiska män och
qvinnor, som Islands historieberättare tecknat. Vi hafva sett rid-
daren draga ut på äfventyr mot gastar och troll, på irrfärder i
elfvornas land, och vi hafva lyssnat till allrakärastens sång, då
hon i jungfruburens enslighet längtansfull sömmat i silke och gull
de anade bedrifterna. Men vi hafva också lärt oss värdera den
protestantiske andens höga allvar och förståndiga enfald, då den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
