Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, september - Nyare statistik. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE STATISTIK. 233
«
landet kräfver, utan att deruti måste deltaga icke blott de myndig-
heter, som äro regeringens egentliga organer, utan äfven kommu-
nale embetsmän och enskilde frivillige. Den officiela statistikens
oafvisliga behof i våra dagar på många områden äfven af deras
biträde, som ega verkliga yrkeskunskaper, betonas af författaren
med allt skäl eftertryckligt, och för hans ögon står redan så-
som ett eftersträfyansvärdt ideal att erhålla statistiska provinsial-
och kommunalmyndigheter eller kommissioner. Af så stor prak-
tisk- vigt är ock denna vetenskap, att man icke kan betvifla att ju
ett sådant allt allmännare deltagande skall efter hand på laglig
eller frivillig väg ernås; i det förra afseendet är nyss ett icke
ovigtigt steg taget, enär i den nya fattigvårdslagen statistiska upp-
gifters samlande blifvit vederbörande anbefaldt samt centralbyrån för-
ständigats att för sådana affatta formulär. Fattigvården är också ett
område, der statistikens nytta och behöflighet icke minst tydligt
visar sig, och man har i striden mellan de olika meningar, som så
länge på detta område täflat med hvarandra, nogsamt känt, huru en-
dast en tillförlitlig fattigvårdsstatistik kan gifva en säker ledning åt
omdömet om erforderliga ändringar i lagen. Samma erfarenhet skall
man helt visst göra, när man på allvar griper sig an med vårt
undervisningsverk, med vårt beskattningsväsen o. s. v. Och man
behöfver icke mycket hafva sysselsatt sig med vår statistik, för
att veta, huru mycket till och med af större vigt är ogjordt och
hvilket otroligt besvär redan det obetydliga ofta kan kosta, det
senare icke minst i följd af våra administrativa indelningars mänga
oregelbundenheter. Ännu i närvarande stund finnes, så vidt oss
veterligt är, ingen uträkning af stiftens areal, ett spörsmål, som
t. ex. vid en redogörelse för folkskoleväsendets grupperingar likväl
genast äskar svar.
Ofvan påpekade fosterländska bevekelsegrunder kunna väl ock
påräkna, att der de hittills varande krafterna, hvilka till en del
lönlöst och såsom bisysslor fått sig ett så drygt arbete härutinnan
pålagdt, icke vilja förslå, dels staten skall träda imellan med
ökade anslag till nya myndigheter eller handtlangare, dels kom-
munerna skola veta att offra något, för att vinna en fortgående
och tillförlitlig kännedom om sina förhållanden, en kännedom, för
dem sjelfva nu mera, sedan de börjat att allt mera taga vård om
sina egna angelägenheter, oundgänglig samt icke blott af teoretisk
utan ock af praktisk betydelse. Det senare, eller att kommunerna
i detta afseende hafva pligter mot sig sjelfva och mot fosterlandet
att fylla, framhålles eftertryckligt af författaren; det förra, eller
att staten måste öka sin vård om statistikens uppdragande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
