Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, september - Nyare statistik. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. SEPTEMBER.
•
rikare vilkor ocli en bättre ställning, framstår icke mindre uti
lians yttranden, när han betecknar den officiela statistiken såsom
en statens pligt mot sig sjelf och intygar hittills varande anslags
otillräcklighet. Och knappt tillmätt är detta i sanning för det
arbete, som här är att utföra. Riksdagen har med frikostighet
dragit försorg om att förflutna tiders skatter af konst och lärdom
måtte på ett värdigt sätt bevaras och blifva allmänt tillgängliga,
om de fosterländska häfdernas och språkets vård; och han beviljar
årligen betydande summor till de gamla minnesmärkenas tillvara-
tagande och upptecknande, allt saker af aldra största vigt för en
nation som icke varit van att stå lägst bland kulturfolken. Men
kännedomen om staten i alla hans olikartade förhållanden är ett
behof och intresse, som icke bör stå tillbaka för någon ens
af nyss nämda fosterländska omsorger, och man har allt skäl
till den förmodan, att äfven härför skall af folkets representanter
i lika rikt mått varda sörjdt. Ty man kan icke neka att, så
angeläget det än är att framfarna tiders bragder och minnesvärdar
icke lemnas åt glömskan, det likväl är ännu vigtigare att se till,
att de material och de insigter, som äro bäst egnade att trygga
och främja en lycklig framtids utveckling ur det närvarande, måtte
anskaffas, och att de forskningens resultat, som icke blott äro af
intresse för forntidens och häfdernas älskare, utan af praktiskt
gagn för det allmännas väl måtte blifva i så rikt mått som möjligt
tillgodogjorda samt spridda till mängden af kunskapssökande.
Framför allt måste detta gälla kunskapsarter, hvilka såsom
statistiken röra statens väsende eller hans verksamhet, och det
gäller i långt högre grad i våra dagar än tillförene. Författaren
anmärker, huruledes de allt mer utvecklade fria, statsförfattnin-
garna måste hafva ökat behofvet af en fortgående tillförlitlig officiel
statistik. Om, säger författaren, den bestämmande makten i staten
icke erkänner annat berättigande än det egna godtycket — vare
sig massornas, fåtalets eller sjelfherskarens — så kan hon i regien
icke hafva något intresse, någon håg, att genom samlande och
spridande af sanningsenlig upplysning öfver samhällets tillstånd
ofta blott öka sitt eget skuldregister. Der, såsom förr ofta var
fallet, de styrande anse staten såsom sin egendom, hvars tillgångar
de vilja efter sitt oinskränkta behag använda, och i krig företagna
på grund af nycker, egoistiska eller dynastiska bevekelsegrunder
utan tvekan sätta sina undersåtars välfärd, lycka och lif på spel,
der kan intresset för statens noggranna kännedom på sin höjd
trifvas i statsmännens eller de lärde forskarnos kretsar; och man
torde kunna tillägga, att för så beskaffade styrelser dylika upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
