Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, september - Politiska betraktelser. 7. Om möjligheten af fredens bibehållande i Europa. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISKA BETKAKTELSEK. 245
meningar fâ lof att i det fallet gifva vika för erfarenhetens lär-
domar, så ,må äfven ett sådant offer för ingen kännas tungt, blott
han ej tillika offrar sanningen och det rätta, frihetens eviga grund-
valar. Att under sådana förhållanden gifva vika endast för en »fait
accompli», verkstäld af våldet, utan någon grund i förnuft eller rätt-
visa, vore en straffvärd feghet; att åter endast låta sig ledas af
egna älsklingsteorier och länge hysta öfvertygelser, utan att gifva
akt på de stora lärdomar, som ett högre förnuft inför våra ögon
skrifver på historiens blad, det vore att endast likna desse, som »in-
genting lärt och ingenting glömt.» Kanske har aldrig funnits någon
tidpunkt, då det varit på en gång svårare och likväl angelägnare
att opartiskt bedöma en ställning, uti hvilken allt synes vara våld,
fruktan, misstroende, och som af fasansvärda tilldragelser, hvilka
kommit menskligheten att rysa, fått en alltför sorglig belysning.
Vi skola försöka att, om vi än möjligen icke kunna frigöra oss
från många misstag, dock behandla vårt ämne sine ira et studio,
endast med blicken stadigt fästad på de tvenne stora ändamålen,
som af alla böra eftersträfvas, freden och friheten.
Man har på senare tider hört mycket talas om Englands för-
menta »egoism» och »isoleringspolitik» — det är för öfrigt icke
första gången detta sker — äfvensom — hvilket är mindre vanligt —
om engelska ministèrens liknöjdhet för landets anseende; ja, man
har till och med påstått, att England numera skulle med liknöjdhet
se sin fordom med så mycken natiohel stolthet betraktade flagga
förolämpas och i det fallet lätt kunna tillfredsställas med en lumpen
ersättning i pund sterling; man har förklarat England förlustigt
allt inflytande på kontinentens angelägenheter och inom det euro-
peiska statsförbundet hafva nedstigit till en makt af andra ord-
ningen. I sjelfva verket är det here omständigheter som vid ett
ytligt betraktande af saken synas gifva stöd åt en sådan uppfatt-
ning. Vi lemna derhän historien om flaggan; säkerligen skulle i
våra dagar ingen förnuftig regering inlåta sig i ett vidtutseende
krig blott af en så beskaffad orsak. Men den omständigheten, att
Preussen-Tysklands eröfringspolitik fritt fått under åratal göra sig
gällande utan någon aktiv inblandning från Englands sida, till
och med i fråga om Danmark, der berättigad anledning till in-
blandning — efter forna dagars sätt att se — icke saknats, likasom
alla de officiela meddelanden man haft tillfälle att läsa rörande
dessa förhållanden, vitna obestridligt derom, att våra dagars Eng-
land endast har mycket liten, om någon, lust att inblanda sig i
kontinentens angelägenheter. De senaste förhandlingarne rörande
Svarta-hafs-frågan vitna om detsamma; ty ehuruväl, å ena sidan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
