Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, september - Anmälningar - Populär naturvetenskap. Af Å—g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR. 271
derföre den inre delen är relativt mörk, men den yttre delen, i
hvilken dessa kolpartiklar förekomma, ljus, så förhåller det sig
ock med solen. Fläckarna äro ingenting annat än öppningar,
hvilka bilda sig i det lysande omhöljet, och genom hvilka man
varseblifver solens gasformiga inre, som genom kontrasten mot den
omgifvande strålglansen synes mörk.
Vidare redogöres för den spektroskopiska undersökningen af
solens protuberanser, hvilka gifva spektra af färgade linier och
således måste vara rena gasmassor, samt för Janssens sinnrika
metod att observera dessa fenomen äfven då ingen solförmörkelse
eger rum. Orsaken till protuberansernas osynlighet under vanliga
förhållanden ligger nämligen i svagheten af deras ljus i jemförelse
med solen. Denna svårighet förstod Janssen att häfva. De fär-
gade linierna i ett gasspektrum sönderdelas nämligen icke genom
användning af flere eller starkare prismer, då derimot sjelfva sol-
ljuset genom förstärkt brytning kan fördelas i oändlighet och deri-
genom dess styrka slutligen så försvagas, att protuberansernas linier
tydligt framträda.
I det femte och sista föredraget redogöres först för den undrans-
värda upptäckten att jemte de solstrålar, som frambringa de prisma-
tiska färgerna, finnas osynliga strålar, som blott frambringa värme
och andra sådana, som hvarken lysa eller värma, men utöfva ke-
miska verkningar. Om man för kulan i en termometer från höger
till venster genom hela solspektrum från den starkast brutna färgen
(den violetta) till den minst brutna (den röda), visar den första
den lägsta värmegraden, men temperaturen stiger, alltefter som man
kommer in på färgpartier af svagare brytning, och blifver högst i
det röda. Men om man för termometern ännu längre i samma
riktning, ut i mörkret till venster om det röda, stiger han ännu
mera. Här finnas sålunda synliga strålar, men som frambringa
värme. På motsatta ändan af spektrum, höger om det violetta
färgpartiet, upptäcker man lika litet någonting med termometern
som med ögat, men om man der placerar ett med ett tunnt lager
af klorsilfver öfverdraget papper, så svartnar det. Här finnas så-
lunda strålar som hvarken värma eller lysa, men som frambringa
kemiska förändringar; först’ dessa är det som åstadkomma de lito-
grafiska bilderna. Solens strålar innehålla sålunda både ljus, värme
och kemisk kraft. Att äfven de öfriga företeelserna på vår jord
ytterst bero på solen och huru dennas ljus och värme omsättas i
mekanisk kraft, ådagalägges i det återstående af föredraget.
Arbetets innehåll åskådliggöres genom flera i texten intryckta
träsnitt och trenne vackra, färglagda planscher, af hvilka den första
framställer det kontinuerliga spektrum, bariumgasens och vätgasens
spektra samt solspektrum, den andra solens protuberanser och corona,
sådana de te sig under en total förmörkelse, och den tredje ett
urval ur den serie af teckningar, professor Zöllner i Leipzig med
tillhjelp af Janssens här ofvan nämda metod lyckats taga af dessa
protuberanser.
Det senare arbetet, en fri bearbetning efter Hoefers La Chimie
enseignée par la biographie de ses fondateurs, är en populärt hållen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>