Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, oktober - En publicistisk gengångare. Af L. J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN PUBLICISTISK GENGÅNGARE. 341
Vid sin hemkomst i Augusti öfverhopades derpå Aftonbladets
förläggare med besvärjelser att Almqvist, sedan han begått ett
sådant dåd, nödvändigt måtte skiljas från redaktionen. Men det
som utgör sjelfva klämmen har nu blifvit besörjdt af Posthumus,
som berättar att saken äfven af Aftonbladets egna medarbetare an-
sågs så graverande, »att de utträdde ur Aftonbladet, emedan Alm-
qvist icke blef skild derifrån».
Huru härmed verkligen förhöll sig, visas, hvad Lindeberg
beträffar deraf, att han visserligen utträdde ur redaktionen, men
skälet härtill var icke det af Posthumus uppgifna, utan helt en-
kelt, att Lindeberg samma år på hösten skulle öppna sin tea-
ter, hvilket ock skedde, och att han derföre ej vidare hade nå-
gon tid att egna åt Aftonbladet. Äfven Sturzenbecker upphörde
att vara daglig medarbetare, men anledningen dertill var att han
redan i början af sommaren hade beslutat att den 1 Oktober flytta
till Södertelje, för att der mera ostördt kunna egna sig åt litterära
sysselsättningar; imellertid fortfor han äfven sedermera att ej sällan
biträda med artiklar till Aftonbladet. — Allt detta kunde icke vara
Posthumus obekant, och hans förfaringssätt i denna sak smakar
derföre icke så litet af hvad fransmännen kalla canaille. Om för
öfrigt Almqvist vid den tiden, år 1842, varit illa ansedd i det all-
männa, så hade väl icke Thomander biträdt honom såsom Posthu-
mus sjelf berättar med försvarskriften vid åtalet inför Uppsala
domkapitel.
Då denna tvistefråga kanhända redan upptagit för stort ut-
rymme, så är det ej skäl att här afhandla den vidlyftigare; vi ha
i stället till deras tjenst, som kunna vara intresserade att taga
närmare kännedom af förhållandet, vidfogat en särskild bilaga,
innehållande en artikel i Aftonbladet för den 7 September 1842,
som fullständigt utreder förhållandet och der äfven den .artikel
som skulle innefatta dådet, finnes aftryckt.
Till Posthumus’ gravamina imot Aftonbladets förläggare hör äfven
hvad som förekommer vid refererandet afrättegången imot öfversätt-
ningen af Strauss’ bok, ett sammandrag af hans större verk: Das
Leben Jesu. Den saken torde skäligen kunna anses utagerad; men så-
som tillägg till hvad Posthumus derom anför, synes det kunna vara af
intresse att erinra om, hvad en af Posthumus’ egna patroner, statsrådet
och biskopen Heurlin, enligt en uppgift i P. Ahnfelts Studentminnen,
hade yttrat med anledning af detta tryckfrihetsmål: »Det vete f-n
ändå, om inte Strauss hade rätt». Det är kanske icke heller alldeles
på orätt ställe att anföra ett prof på Svenska Biets ton äfven vid
behandlingen af denna sak. Det var nämligen fråga om rättig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
