Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, oktober - Ryssland i våra dagar. 1. Det nya tidehvarfvet. — Alexander Herzen och det ryska revolutionspartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. OKTOBER.
nutid. Vesterlandet, de revolutionära idéernas vagga, stod för dem
högre än Östern. Deras syfte var en federativpolitik, som skulle
förena samtliga slaviska stammarne, för att störta den murkna
Vestern. Det vigtigaste bandet imellan slavofilerna och vesterlän-
dingarne var deras gemensamma vurm för det gamla ryska sam-
egandet af jorden, hvilket uteslöt all enskild jordbesittning.
Slavofilernas tidning »Majak» (fyrtornet) med dess hat imot
katolikerne och vesterlandet oroade icke polisen i Petersburg —
sä mycket mindre som kejsaren sjelf ju berömde sig af att vara
en äkta rysk czar.
Dä Nikolaus dog uppkom visserligen bestörtning bland hans
omgifning, men likväl andades man derjemte lättare. Man ansåg
att det var bäst såväl för riket som för anstiftaren af dettas olyck-
liga belägenhet, att han fått gå bort.
Alexander II var 37 år gammal, då han började sin regering.
Han var visserligen uppvuxen under sysselsättning med militäriskt
lekverk, men förvaltningsärenden voro honom icke motbjudande.
Det hufvudsakliga var imellertid att han hade ett humanare sinne.
Kriget hindrade väsentliga reformer, men i många riktningar
inom det offentliga lifvet visade sig en annan anda än förut. Den
nye kejsaren stannade vid att upphäfva några bland den förre
kejsarens - under åren 1846—55 utgifna ursinniga förbud och in-
skränkningar, t. ex. om antalet 300 studenter vid hvartdera uni-
versitetet, förordningen om de stora utgifterna för pass till utrikes
resor (500 rub. s. om året för hvarje person); vidare tillkom lätt-
heten att få utgifva tidningar; upphäfvandet af de rysliga kanto-
nistskolorna, der soldaters och underofficerares barn med all grym-
het dresserades till militärskrifvare; slutligen amnesti för de ännu
qvarlefvande efter 1825 års revolution. Nationen blef förtjust af
allt detta; förberedelser till lifegenskapens upphäfvande förehades;
lagar utfärdades för Polens ändrade förvaltning.
Det nya tidehvarfvet i Kyssland utmärker sig derigenom att
regeringen och det allmänna tänkesättet kommit i vexelverkan, i
stället att de förut icke hade något gemensamt med hvarandra.
Under Krimkriget var den periodiska pressen förlamad, men
derimot hade den hemliga handskriftslitteraturen fått en oerhörd
utbredning. I skaror hade ryssarne åren 1856—57 begifvit sig
utrikes, sedan passlindringarna blifvit gifna. Hvad kulturen utträttat
i vestra Europa, bragte dessa hundratusen resande ryssar att vär-
dera de främmande ländernas institutioner, om hvilka man förut
icke visste något, hvarken i afseende på deras fördelar eller skugg-
sidor. Dermed följde nu ett förakt för traditioner och häfdvunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
