Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, oktober - Anmälningar - Gabriel Anrep, Svenska slägtboken. Af —rn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. OKTOBER.
lan är fullkomligt fri och endast beroende på stamtallornas fullstän-
diga skick. Hvad antalet slägter angår, kan man ej annat än godt-
finna det, äfven om det för framtiden vore önskvärdt att äfven de
märkligaste utdöda ätterna blefve i slägtboken behandlade. Upp-
ställningen, i hufvudsak den samma som i Adelns ättartaflor, men
med tillägg af siffror för slägtleden, tillfredsställer äfven alla billiga
anspråk, liksom anordningen af dato och uppgifternas noggranhet.
Särskild uppmärksamhet förtjenar den för bokens praktiska gagn
väsentliga omständigheten att födelse-, vigsel- och begrafningsför-
samlingarna, så vidt möjligt, finnas angifna, något som i rätts- och
arfsfrågor kan underlätta många eftersökningar.
Såsom profhäfte är detta första särdeles egnadt att belysa af-
sigten med arbetet samt dess mångsidiga användbarhet. Man må
ej föreställa sig att här blott är fråga om torftiga ättledningar,
med namn och årtal; här förekommer tvärtom en mängd dyrbara
och rikhaltiga notiser till vår persons-, odlings- och egendoms-
historia, hela tidsbilder i smått, skulle man kunna säga. Och
dertill kommer för forskaren den väsentliga fördelen att hela detta
material blir noggrannt och rikhaltigt, ej några sväfvande uppgifter
eller allmänna fraser. Hur en kärnsvensk slägt uppstår, utvecklar
sig och blommar, det lära vi t. ex. känna i Afzeliernas på fram-
stående personligheter rika slägttafla, der från bonden Afge Larsson
i Vestergötland (1635—1731), en ärevördig bondpatriark, utgå gre-
nar af ätten, hvilka inom sig räkna medlemmar af sådan betyden-
het som den qvicke »herr Lars i Borna» (komminister Afgesson
Afzelius), professorerne Anders (i Abo), Johan (»Stenjan») och Adam
(i Upsala), den i dessa dagar aflidne skalden och häfdaforskaren
Arvid August Afzelius m. fl. Än längre i tiden tillbaka skjuter
slägten Cavallius sina rötter; hon härstammar nämligen från Sven
i Huleds (i vestra Thorsås socken af Småland), hvilken föddes
i slutet af 1400-talet och 1545 fick plikta 10 mark penningar
och 2 stycken oxar »för han var med Däcken.» Här är således
ett stamträd som kan i ålder mäta sig med äfven de äldsta af
våra adliga och leder sin upprinnelse från en bondaristokrat, en
af dem som kufvades af herremännen då för tiden. Andra dylika
ätter af presterlig hållning träffa vi i Bredberg, Lovén, Mzmlc-
tell, Törner, ehuru de äfven räkna embetsmän och.andra yrkens
representanter inom sig. I von Heideken göra vi bekantskap med
en gammal inflyttad adlig ätt från Liffland, som 1778 fick adeliga
privilegier, men undanbad sig att behöfva söka introduktion. Af
dylika adliga slägter utanför riddarhuset kan vår odlingshistoria
från äldre tider uppvisa mången som i hög grad förtjena uppmärk-
samhet. Slutligen företräda de berömda namnen Grill och In de
Betou de på 1600-talet inkomna nederländska slägterna af han-
delsyrket, hvilka utöfvat ett så storartadt inflytande på höjandet af
våra näringar, vår handel och hela vår folkliga utveckling. Det
var kapitalet, företagsamheten, intelligensen som nu inympades på
den gamla svenska krigarstammen och i sin mån bidrog att på-
trycka svenska folkets genom de stora framgångarne i Tyskland
segerdruckna och en smula poetiskt öfversvallande lynne en prägel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
