Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, oktober - Anmälningar - Gabriel Anrep, Svenska slägtboken. Af —rn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR. 379
Få foretag inom vår litteratur hafva i så hög grad som detta
varit ett verk af, om och för hela den bättre delen a folke .
Sielfva e rundstommen till detsamma hgger sedan lange iaidig, sjei
ett verk af dessa tysta, på djupet verkande kmfter dem det ar
vår tids evärdeliga heder att draga fram i ljuset. Ett al dc gei-
maniska folkens, särskildt Nordens, mest framstående kunne ecKen
var alltiemt kärleken för slägten, aktningen for blodsbandet, och
så uppstod ganska tidigt tanken att genom anteckningar i
bevara slägtlederna och blodsbanden. Redan den gamla islandska
litteraturen ger prof på ganska vidsträckta och rediga genealogiska
kunskaper; och v* medeltid lemnar mängfald.ga amnen om
än nåeot invecklade, för forskaren i denna kunskapsart. Med nv aie
tiden "får adeln i vår historia ett sä öfvervagande infljtanoc att
de »ofrälse» slägterna alldeles gå ned i mörker eller uppgåi skol-
darnes ljusa dager. Det är den utveckling, hvilken handel och
handtverk få, mest genom invandrande holländare och tyskar som
hos oss å nyo börjar framhäfva den borgerliga slagtens beh delse
sedan länge rotfäst och erkänd i den idoga bataviska lepubhkcn
och de mäktiga tyska riksstäderna. Och med frihetstiden,
i så många riktningar gaf de ofrälse krafterna en utvidgad veik-
ningskrets, kan man också tala om en verklig genealogisk veten-
skap för de adliga slägterna. Frän denna tid ega vi fortraffbga
och omfattande verk rörande dessa af en Fredrik Fryxel1, en 1 etius
Frigelius, en Löfmån, en Braad m. fh, hvilka dock a!la f
hvila i handskrift, tills de delvis begagnades af foidatto^
»herdaminnen», som, fastän utgifna under vart arhundiade, i huf-
vudsak tillkommo under det föregående och i
och äro lika mycket genealogiska som personanustor ska aibetc
Några smärre ättetaflor öfver enstaka slagter ai imelleitid all
hvad forskarne utgåfvo under frihetstiden. Men deras
efterdöme, kändt af deras samtid, har ej bhfvit fruktlöst Of
allt hafva sedan dess de mest framstående -slägterna t? sti et, o
sina medlemmar samlat underrättelser hvilka ^p^b^atoch W
täckts af någon derför intresserad: och så foreliggei foi odl’aia
ett material, som genom sin rikhaltighet och sitt omfun nastan
kan afskräcka samlaren. Den nuvarande Svenska slagtbolens ut-
gifvare har således väsentligen till uppgift att ü
ningen resultaten af detta ihärdiga och långvariga fast hattil s
föga uppmärksammade arbete, genom att traffa ett urva ^8^
som kunna anses märkliga ur en eller annan synpunkt, samt ge
nom att fullständiga, ordna och likformigt uppställa de ^Stled
ningar öfver dem, som redan finnas utvecklade. roretaöet, son
jusf bör grunda sig på en dylik samverkan mellan honoin och
llägterna, är ingalunda lätt, men också i hög grad tacksamt, att
det" redan väckt" en mer än vanlig uppmärksamhet, derom> mtna
äfven det nu föreliggande första häftet, som vi har i koithet skola.
Planen, angifven af sjelfva ämnets beskaffenhet, synes oss full-
komligt riktig. ’ Då någon rangskilnad eller någon inskranknin^ j
innebäras i detsamma, är det naturligt att ordningen slagteina imel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
