Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, november - Prestläran och den fria forskningen. 1. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. NOVEMBER.
än fordomdags, men att tvärtom, det högsta och det heliga sökes
och finnes i ödmjukhet nu mer än någonsin af en verld, som allt-
mer gjort och gör religionen till hvar och en enskilds fria fram-
trädande inför sin Gud, till vinnande af den styrka, som detta
lifvets gerning i alla riktningar fordrar.» (a. st. sid. 24).
Vi afbryta här värt citat och dermed äfven den långa inled-
ningen till det egentliga ämnet för vår uppsats. Genom det ofvan
anförda hafva vi velat gifva en antydan om orsakerna Iwarföre
det nyväckta nitet för det nationela och medborgerliga lifvets stär-
kande i Sverige, särskildt inom folkbildningens område, i sina kraf-
tigaste yttringar tagit form af en protest imot statskyrkan, hennes
dogmtvång och kulturfiendtliga riktning öfverhufvud ’)• Ä-fven i
detta hänseende stå för nutiden rika lärdomar att hemta af flydda
tiders erfarenhet. Ett nytt tillfälle till sådan lärdoms inhemtande
anse vi oss här böra påpeka. Vi göra det genom att fästa våra
läsares uppmärksamhet på det ryktbara kulturhistoriska verk, hvars
’) Hvad svenska kyrkan och prästeståndet i ofvan nämda hänseende förbrutit,
framhölls år 1865 med mycken skärpa af C. Rosenberg i uppsatsen om »Nyrationalis-
men i Sverige» i Danslc Maanedsskrift. Det svenska presteståndet har, skrifver hr Ro-
senberg, »i det Hele taget stillet sig mer og mere fjendtlig med den verdslige Oplys-
ning og, strængt fastholdende det overlevere.de dogmatiske System, ikke villet finde sig
i nogen Undersegelse af sammes Rigtighed eller Urigtighed. Naar man hertil læggei,
at Præstestanden som politisk Korporation har stillet sig krast konservativ imod saa
godt som alle Reformer i frisindet og human Retning — f. ex. mod Religionsfrihed,
mod Aegteskab mellem Jeder og Kristne, mod Dödsstraffens Afskaffelse, mod Repræ-
sentationsreformen — saa kan man ikke undres over, at den mere oplyste Del af den
svenske Almenhed har vendt sig fra denne Stand med cn Uvilje, som har faaet yder-
ligere Næring derved, at en Del Præster i de senere Tider synes at have sluttet För-
bund mod Tidens Kultur med den tidligere ilde sete, merkt-pietistiske Sektretning :
Læseiiet. — Jordbunden er saaledes», tillägger hr R., »vel beredet i Sverig for en
heftig Kamp mellem den bestaaende Kirkes Lære som Autoritetstro og en Retning, der
hævder Mennesketankens Frihed paa det religose Omraade og benytter den til at
angribe Orthodoxien.»
Men detta angrepp mot ortodoxien är icke — derom synes hr Rosenberg öfver-
tygad år 1865 — tillika ett angrepp mot kristendomen. Tvärtom: »Det er altsaa
ikke», fortsätter han längre fram i uppsatsen, »en Kirkens Oplösning, Nyrationalismen
tilsigter, men en Kirkens Renselse, en stor almindelig Reformation og dermed folgende
Foryngelse og Gjenoprettelse af det hensygnende Trosliv», etc.
Alltså: under det att författaren i Hejmdal år 1871 påstår, att nyrationalisterna
»ikke ville have, at Nogetsomhelst i Livet skal være Trossag», har, i rak motsats
härtill, författaren i Dansk Maanedsskrift år 1865 sig väl bekant, att nyrationalisterna
åsyfta en återupprättelse »af det hensygnende Trosliv.» Anyo samma besynnerliga tve-
talan; Våra svenske och danske läsare kunna, efter hvad vi i det föregående anfört,
helt visst sjelfve bedöma, huruvida förf, i Dansk Maanedsskrift eller förf, i Hejmdal
har rättvisan och sanningen på sin sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
