Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet, december - Fornminnenas återuppväckelse i nordens litteratur. 2. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. DECEMBER.
i skjaldskab han de lærdes skare,
i lærdom skjaldc overgik.»
Dessa tvenne sista rader lära till stor del kunna tillämpas på
Ling såsom nordisk skald.
Ljuset derimot kom från en ny skola af fornforskare, hvilken
utan tvifvel aldrig skulle utvecklat så mycken kraft och ihärdighet,
om icke Ohlenslæger upplifvat de trägne arbetarne med sin sång.
Vi känna alla de namn, som hafva gjort den nordiska fornforsk-
ningen så berömd öfver hela den bildade verlden, att Kobenhavn
med skäl kunde väljas till mötesplats för ett internationelt forn-
forskaremöte 1869. Ingen nu lefvande skall dock nämnas här, för
att ej genom ett förbigående göra orätt imot andra. Några
spridda drag ur denna forsknings historiska utveckling i vårt år-
hundrade skola göra det lätt för hvarje läsare att sjelf mana
bilden fram i sin tanke.
Muséet för nordiska fornsaker i Kobenhavn stiftades 1807 af
Nyerup och utbildades ytterligare af Kr. Thomsen. N. H. Sjöborg
kallas af Wieselgren (Sv. Sk. Litt. V, 305) »antiqviteternas Linné»,
på grund af sin NomenHatur för Nordens fornlemningar, 1815,
och (tillagges s. 306) han »återkallade vårt på Rudbeckianismens
svärdsudd stupade antiqvitetsstudium till nytt lif». Rask, denne
»språkens Linné», verkade 1818 i Stockholm, och de följande
åren sände han ända från Tiflis i Georgien rättelser till J. G.
Liljegrens öfversättningar från fornisländskan (Sv. Sk. Litt. V, 295).
På förslag af Rask hade det isländska litterära sällskapet blifvit
stiftadt den 30 Mars 1816, och på förslag af Rafn det Nordiska
fornskriftsällskapet den 28 Januari 1825, båda i Kobenhavn. Det
senare var länge liksom en medelpunkt för fornforskningen i
hela Norden. Äfven den store tyske språkforskaren Jakob Grimm
uppträdde här en gång såsom gäst. Och gent imot det sätt, på
livilket den tyska vetenskapen så ofta har velat »annektera» den
nordiska, är det värdt att anteckna några ord af hans föredrag
vid detta tillfälle, den 16 September 1844. De återgifvas här efter
den af sällskapet utgifna Antiqyarisk Tidskrift (årg. 1843—45
s. 67). »Imidlertid», sade han, »har — som det synes mig — den
tyske åldtidsvidenskabs forhåld til den nordiske overhovedet efter-
hånden vist sig at være; sådant, at hin, skönt ikke i stand til
selv at udkaste et almindeligt billede af fortiden, dog på mang-
fåldige hidtil oversete måder kan stotte og udsmykke den store
bygning, som skal oprejses hær i Norden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
