Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet, december - Norsk folkdikt och folkvidskepelse. Af P. A. Gödecke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. DECEMBER.
af silfver och prakt. Allt är godt. tills han med de stora, för-
gyllda bockhornen kommer åter: ty då börjas slagsmålet på nytt,
»og saa sloges de og droges igjennem mange Værelser og rundt
alle Væggene. Ola mente det havde varet hele Natten; men da
havde Slagsmaalet staaet paa over fjorten Dage, og de havde ringet
efter ham tre Thorsdagskvelde med Kirkeklokkerne.»
Af samma slag är historien om trollqvinnorna, som ville gästa
den raske jägarens läger, men som flydde för orden »fräls oss
ifrån ondo», och det med sådant larm, att han trodde taket skulle
flyga af, och så tvärt, att han tyckte, att den som lagt sig innerst
i bädden ramlade ut tvärs igenom väggen. Af samma slag äro
äfven historierna om Per Gynt, som lefvat i högfjällens fantasiverld
långt före Henrik Ibsens dagar. Trollet, som stack in genom
sätergluggen en näsa så lång, att densamma räckte ända fram till
spiseln, är ju alldeles af samma slägte som de trollpackor, som vi
skildrat i vår uppsats om medeltidsvisorna. Gården på Dovre, der
det hvar julqväll kommer så fullt af troll, att husfolket måste
utrymma densamma och flytta till andra gårdar, är sannolikt
bygd af samma timmer, som den -gård uti den gamla, isländska
sagan om öbyggarne, från hvilken folket måste fly för gen-
gångares skull.
Men det må vara nog med exempel. Vi hänvisa en hvar,
som vill lära känna, huru den gamla sagoverlden midt i våra
dagar lefver i den norska fjällbons sinne, till Asbjornsens förträff-
liga Huldre-Eventyr. De skola föga behaga den publik, som finner
sin förnöjelse i de engelska sederomanernas tévatten; men de skola
blifva en kär läsning för hvarje öppet och ungdomsfriskt sinne,
liksom också för den, hvilken älskar att ntforska ljusets kamp mot
mörkret i folkens själslif.
Asbjornsens och Moes förtjenstfulla forskningar hafva lockat
många till efterföljd. Det finnes en hel litteratur af skrifter och
samlingar af mer eller mindre likartadt slag. Bland dessa vilja
vi isynnerhet påpeka en nyss utkommen samling Norske Bygde-
sagn, utgifven af L. Daae. Liksom Asbjornsen upptecknat ännu
lefvande sägner efter folkets eget sätt att berätta dem, har Daae
ur äldre och nyare skrifter af allahanda slag uppsamlat åtskilligt
af samma art och under denna titel utgifvit det. Det är klart att
Daaes bok icke kan täfla med Asbjornsens och Moes samlingar i
poetisk fägring. Det är en annan doft ute bland fjäll och dalar,
än bland bibliotekens dammiga luntor. Men Daaes bok är icke
desto mindre af oskattbart värde, emedan densamma för forsk-
ningen öfver de många vidskepliga föreställningar, som vi härofvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
